Artikel från
w matsvinn 95237
Publicerad 8 september 2017 kl 06:00

Fullt ätbar mat blir sopor

Varje år kastar vi bort sex procent av all mat som vi köper. De privata hushållen står för största delen av svinnet. Det är förödande för både miljön och ekonomin.

Vi slänger 450 miljoner kilogram mat per år i Finland. Det är mat som är fullt ätbar, men som vi ändå av olika anledningar väljer att kasta i soptunnan.
Breddar man perspektivet till hela EU slänger länderna tillsammans bort 88 miljoner ton mat per år. Och ännu värre: i hela världen slängs 1,3 miljarder ton, en tredjedel av all mat, bort. Den maten skulle kunna mätta två miljarder människor.

Det är inte bara dumt att slänga mat som fortfarande går att äta. Det är också förödande för miljön, säger Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet.

- All mat som produceras innebär en belastning för miljön. Och så slänger du den. Det är så tokigt som det kan bli.

Det är även en ekonomisk förlust. I Finland slänger vi mat för ungefär 500 miljoner euro per år. På EU-nivå handlar det årligen om 143 miljarder euro. Oftast rör det sig om okunskap när folk slänger bort användbara livsmedel, säger Eriksson. Många har svårt att förstå skillnaden mellan bäst före-datum och sista användningsdag.

- Ofta ser man också till exempel att folk tar bort bladen från blomkålen. Men bladen och blasten har den mesta näringen i sig. Samma sak med purjolöken. Jag vet inte hur många purjolökar jag har räddat från kompostdöden. Många tror att man bara kan använda den vita eller den gröna delen.

Många handlar också för mycket mat och tänker inte på vad som redan finns hemma. Tyvärr handlar det ibland även om nonchalans, säger Eriksson.

- Man vill kanske inte äta gårdagens rester utan slänger dem i stället och köper nytt.

För avfallsbolaget Stormossen är det här med matsvinn en tudelad fråga. Bolaget vill gärna få in bioavfall till anläggningen för att kunna göra kompostjord och biogas för fordon. Samtidigt vill man inte att folk ska börja kasta bort mer mat.

- Naturligtvis vill vi inte ens som avfallsbolag att folk ska kasta bort mat som går att äta, säger kommunikationschefen Nina Lindman.

Bolaget vill dra sitt strå till stacken för att minska matsvinnet och har därför två gånger drivit en skolkampanj tillsammans med de andra österbottniska avfallsbolagen.

- Där säger vi att man inte ska kasta bort mat, men om man gör det ska man åtminstone kasta den rätt, det vill säga i bioavfallet, så att vi kan göra något vettigt av den.

Tyvärr är det väldigt många som kastar fel, säger Lindman. Höghusen och radhusen har skilda avfallskärl för bioavfall, men många slänger ändå matresterna bland det brännbara avfallet.

- Det innebär att bioavfallet åker till Westenergy för förbränning. Ur deras synvinkel är det inte speciellt vettigt eftersom bioavfall är ganska fuktigt och har ett sämre värmevärde. Det är alltså inte optimalt att bränna det. Däremot har vi en alldeles excellent biogasanläggning här och det är dit vi vill ha avfallet.

Det är de privata hushållen som står för största delen av svinnet. Vi slänger bort ungefär sex procent av maten vi köper. Svinnet påverkar ändå alla sektorer i livsmedelskedjan. Allt arbete som har lagts ner på produktion, förädling, transporter och förpackningsmaterial går förlorat, säger Mia Wikström, informatör på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC.

- Det är ett slöseri med naturtillgångar och de resurser som har lagts ner på att ta fram maten. Det börjar redan när bonden odlar gräs som kon ska äta hela livet. Det ligger inte i jordbrukarnas intresse att maten går till spillo och det är därför viktigt att hela livsmedelskedjan kontinuerligt arbetar för att se över hur man kan minska svinnet.

SLC deltar, liksom Marthaförbundet och många andra aktörer, i kampanjen Spillveckan som inleds på måndag. I år försöker man framför allt påverka konsumenternas attityder. Wikström säger att man vill få människor att uppskatta maten mer.

- Det är ett tecken på att maten inte värdesätts när den slängs bort.

Det är faktiskt ensamboende kvinnor som slänger mest mat, men även barnfamiljer. Elisabeth Eriksson rekommenderar att man med jämna mellanrum, förslagsvis en gång i veckan, ser över vilka ingredienser man har hemma och vad som behöver inhandlas.