Ett glas havtornsstout

LRM EXPORT 20180914 120046

En ganska så traditionell och välgjord stout kryddad med säsongens kanske nyttigaste bär - havtornen. Det här ger en bärig syrlighet som står i stor kontrast till de annars brända och bittra smakerna. Konstigt nog går dessa olikheter ihop med samma elegans som yin och yang.

LRM EXPORT 20180914 120126

Rakuuna Olut - Bryggeri Tyrniportteri (6,5%)

Vi fortsätter skördesäsongen med lite havtornsöl! Ni som kanske känner mig vet att jag oftast föredrar ljusa öl över mörka, men här har vi ett undantag.

Stout och porters brukar vanligen ha ett mycket tjockt skum men det här är löst och explosivt, så häll upp den försiktigt. Jag har märkt att öl med fruktjuice och annat kan ha ett mycket lösare skum. Det här innehåller alltså havtorn och litet aprikos.

Annars är färgen mycket mörkbrun och grumlig. Ingen egentlig transparens att tala om. Redan när jag häller upp den i glaset så sprids mycket riktigt en färsk havtornsarom i rummet. Det är skrämmande hur riktig eller färsk den verkar, det är som att nån åt havtorn bredvid mig. Så tydlig är syran. Under detta känner man den distinkta porterbitterheten. Mörkt, bränt och bittert.

Medelfyllig att dricka, har faktiskt en aning kolsyra och bjuder på litet fräs. Portern som sådan är långt traditionell. Du känner den ihärdiga, överbrända smaken som går över i en bitter ton av kol. Men den är mjuk och len, alkoholen värmer en aning men sticker inte ut.

Det som gör denna unik är givetvis havtornet. Det blandar sig ungefär lika bra som olja på vatten, så tydlig är smakövergången. Men ändå är den så otroligt logisk i smakbilden. Syran och fruktigheten har ett helt annat spelrum än bitterheten men de lyckas komplementera varann och skapa nånting större. 

Syran är på den nivån att den nästan känns lite elektrisk när den väl sticker fram. Bären är ändå mest framträdande medans man dricker.  Aprikosen känner jag dock inte av, det är absolut havtornet som stoltserar i fruktväg. Den långa eftersmaken domineras av ett mjukt och småbeskt stoutintryck.

Det här gör tyrniportern till nåt unikt (jag har aldrig känt dessa smaker i ett öl förut). Och samtidigt en mycket välgjord porter som jag absolut kommer att köpa igen, eventuellt ha på olika tastings. Jag är dock osäker var denna skulle passa in i matväg. Mustigare rätter definitivt. Kanske rätt höstgryta skulle passa in här?