Klimatvänlig mat – vad är det och hur ska vi tänka?

45044923 l

Dina matvanor påverkar klimatet. Visste du att en liter mjölk släpper ut 75 gånger mer koldioxid i atmosfären än vad ett kilogram inhemsk morot gör? Det är inte lätt att hitta rätt i djungeln av klimatvänlig mat. Kanske till och med ämnet är uttjatat för en del av oss. För den skull gör det inte ämnet oviktigt, utan tvärtom, så borde fler bli mer medvetna och engagerade om den klimatsituation som vi för tillfället har i världen.

 

Under våren har vi, fjärdeårsstuderande i huslig ekonomi, gått kursen hållbar konsumtion. Kursen syftar till att uppmärksamma den globala ekonomins prioriteringar och dess följder för individ och miljö. En av uppgifterna i kursen gick ut på att vi skulle skapa klimatvänliga måltider. Vi bytte till exempel ut sallad mot groddar, vegetariskt framför rött kött och finländska bär istället för exotiska frukter. Fisken vi använde kontrollerades noga varifrån den fiskats, och bland grönsakerna prioriterades inhemska och frilandsodlade livsmedel framför utländska. Ifall utländska produkter användes var dessa ekologiska.

Vilka var då de bakomliggande faktorerna för våra klimatvänliga måltider? Livsmedelsproduktionen påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser samtidigt som produktionen också kan bidra till övergödning, försurning och minskad biologisk mångfald. Klimatvänlig mat fokuserar i första hand på mat som ger upphov till så små utsläpp av växthusgaser som möjligt. En bra grundregel för klimatvänlig mat är säsongsbetonat och lokalt. Frukt och grönsaker odlade på friland har ett mindre koldioxidavtryck än frukt och grönsaker odlade i växthus, eftersom växthusodlingen kräver mycket energi för uppvärmning. Genom att i första hand välja inhemska grönsaker i säsong kan de växthusodlade alternativen undvikas. För inhemsk frukt och grönt är transportsträckorna kortare vilket är en fördel ur klimatsynpunkt. Denna tid på året, när sommarens första frilandsskörd ännu inte kommit är det fortfarande lagrade grönsaker så som rotfrukter, lök och kål som gäller. Salladen kan ersättas med krispiga groddar som kan odlas hemma i eget kök året om.

Allra störst betydelse för kostens klimatpåverkan har ändå val av proteinkälla. Nötkött och mjölkprodukter bidrar i stor omfattning till utsläpp av växthusgaser. Då är griskött eller ännu hellre kyckling eller fisk ett bättre alternativ, och allra bäst ur klimatsynpunkt är en helt vegetabilisk kost. I en klimatvänlig kost ska också konsumtionen av sockrets tomma kalorier minskas. Det samma gäller för kaffe och alkoholhaltiga drycker.

Vad som är att föredra, ekologiskt eller konventionellt producerade livsmedel, är inte heller en lätt nöt att knäcka. Ekologiska livsmedel har generellt en mindre miljöpåverkan per areal medan konventionellt producerade livsmedel har en mindre miljöpåverkan per kilogram livsmedel. För att kunna mätta en växande befolkning är ekologiskt jordbruk kanske inte tillräckligt effektivt. Å andra sidan bidrar ekologiskt jordbruk till den biologiska mångfalden som hotas när jordbruket intensifieras. Dessutom är ekologiska livsmedel renare med mindre rester av bekämpningsmedel.

Närproducerad mat kan definieras som lokal mat som främjar lokal ekonomi, kultur och sysselsättning. Maten är producerad, förädlad, marknadsförd och konsumerad i den egna regionen. Distributionskedjorna är korta, ett mindre antal aktörer finns i kedjan, det finns ett närmare samarbete mellan aktörerna och producenter och konsumenter har goda förbindelser. Det positiva med en närmat och efterfrågan av den, är att det ger ökat arbete och skatteinkomster för den egna regionen, det ökar urvalet av livsmedel, maten kan spåras lättare, primärproduktionen ökar och företagens verksamhet går mot en mer hållbar utveckling. Närmat medför att den biologiska mångfalden bibehålls och det finländska och regionala utvecklas och möter konsumenternas behov.

 

Tips för konsumenten

Som konsument kan man minska sitt klimatavtryck genom att försöka köpa lokala produkter, kontrollera varifrån maten i butiken kommer och vara kritisk mot varumärken och deras etiketter. Att plocka egen svamp och egna bär rekommenderas, och i butikerna ska man handla grönsaker och frukt enligt säsong. Att äta mindre kött är en självklarhet, och redan en vegetarisk dag i veckan sänker de negativa växtgasutsläppen. Ta cykeln till REKOringen eller butiken och handla närodlade produkter, helst sådana som inte kommer med onödiga förpackningar. Till sist ska man gärna äta maten färsk och undvika matsvinn genom att planera måltiderna, frysa in och göra mat på rester.

40509746 l

Ett exempel på en rätt vi skapade när vi gjorde våra klimatvänliga menyer är stekt sik med groddsallad och rotsakspuré. Sik valdes för att den är lokalproducerad och har en mindre klimatpåverkan än kött, och för att undvika växthusodlade grönsaker valdes hemlagade groddar i stället för sallad. Rotsakspurén som gjordes av inhemsk, frilandsodlad morot och potatis bidrog med krämighet till rätten. Som pricken över i toppades rätten med en pesto gjord på bland annat kirskål. Hela rätten gjordes mjölkfri eftersom mjölkprodukter i större mån bidrar till klimatet än mjölkfria alternativ. I samma anda skapade vi en mjölk- och sockerfri pannacotta till efterrätt. Pannacottan smaksattes med en jordgubbssås av inhemska, frysta jordgubbar och toppades med rabarberkompott och speltsmul sötat med honung. På så sätt försökte vi minska antalet tomma kalorier från mättat fett och raffinerat socker i desserten.

 

Text: Cecilia Renlund, Hanne Wilhelmsson, Jesper Lagerström, Rasmus Walberg, Sofia Rönnbacka & Sophia Lundell

Bild: 123rf.com

 

Artikel i samarbete med Åbo Akademi

 

Källor
 

Jord- och skogsbruksministeriet. (2013). Naturligtvis närmat! Regeringens program för närmat och målen för utveckling av närmatssektorn till 2020. Helsingfors. Jord- och skogsbruksministeriet.

Jord- och skogsbruksministeriet. (2014). Mera ekologiskt! Regeringens program för utveckling av ekobranschen och målen för utvecklingen fram till år 2020. Helsingfors: Jord- och skogsbruksministeriet.

Luke naturresursinstitut. [u.å.]. Kost och näring. Hämtad från https://www.luke.fi/sv/om-naturresurser/kost-och-naring/.

Natur och miljö. (2011). Utmaning 1: klimatvänlig mat. Hämtad 25 april 2017, från http://www.naturochmiljo.fi/Site/Data/812/Files/Klimatpiloterna_Tipsblad1_Klimatmat.pdf.

SYKE. (u.å.) Klimatvänlig föda. Klimatguiden. Hämtad 25 april 2017, från https://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/hillinta/-/artikkeli/ab196e68-c632-4bef-86f3-18b5ce91d655/ilmastomyotainen-ruoka.html.

Drake, L. & Björklund, J. (2001). Effekter av olika sätt att producera livsmedel. En inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. Centrum för uthålligt lantbruk.

Garnett, T. (2012). The food miles debate: is shorter the better? I A. McKinnon, M. Browne & A. Whiteing (Red.), Green Logistics. Improving the Environmental Sustainability of Logistics. The Chartered Institute of Logistics and Transport.

Landquist, B., Nordborg, M. & Hornborg, S. (2016). Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. Uppsala: Livsmedelsverket.

Smith, H. & Ahnström, J. (2010). Sökes: Mångfunktionellt jordbruk. Miljöforskning 10(3), s. 14–17.

Yrjänäinen, H., Silvenius, F., Kaukoranta, T., Näkkilä, J., Särkkä, L. & Tuhkanen, E-M. (2013). Kasvihuonetuotteiden ilmastovaikutuslaskenta. Jokioinen: MTT.