Reko banner

Räddnings­arbetet fortsätter: efter blomkålen kommer andra kålsorter

Skrivet av Maria Ehrnström-Fuentes 19.09.2017

57369836 l

I augusti lyckades vi i Vasas REKO-grupp få till en riktigt framgångsrik kampanj där blomkålen som annars riskerades att plöjas ner i jorden såldes i stora mängder till våra konsumenter. Närmare 1,5 ton (1)  gick åt på mindre än två veckor. Blomkålshistorien i Vasa var en särdeles vacker berättelse om hur vanliga media i kombination med sociala media och REKO-nätverket kan vara med och styra matkonsumtionen lokalt. Än mer orsak att vara nöjd med vad vi åstadkom genom vårt 'lilla' ingrepp finns det om vi ser hur nyheten sedan spred sig till övriga Finland och skapade ett kraftigt uppsving (190% för att vara mer specifik) i hela landets blomkålskonsumtion.

Det hade förstås varit bäst om den efterfrågan också kanaliserats till landets olika REKO-grupper så att bonden själv hade kunnat bestämma försäljningspriset och fått ordentligt betalt för sin insats. Nu sålde de stora kedjorna blomkål till ett underpris på 1 euro per kilo medan deras blomkålstalko-kampanjer pågick. Vad deras uppköpspriset var under den här perioden har de inte velat avslöja offentligt. Priset på inhemsk blomkålen är nu uppe i mer än det dubbla igen i vanliga butiker (ca 2,50 e/kg). Frågar kvarstår givetvis; vad får bönderna för sin insats då priset i butiken svänger så pass kraftigt under högsäsong?

Men med tanke på åtgången kan man ändå anta att det finns mer än en frys som utrustats med förvälld blomkål inför vinterhalvåret i år. Det är en seger för den lokala maten.  Dessutom har vi berikats med en mängd nya blomkålsrecept på bloggar, i tidningsspalter, och i diskussionsgrupper på Facebook. Att få äta finsk blomkål året om känns minst sagt lyxigt då man tänker på kvaliteten på blomkålen i frysdisken under vinterhalvåret, eller på den långtbortifrån transporterade färska diton i grönsakshyllorna.

För att stöda lokala grönsaksodlare behöver vi konsumenter lära oss att äta enligt säsong, och förlänga säsongen med att ta tillvara grönsakerna på rätt sätt. Nu är det hög tid att ta tillvara alla andra färska grönsaker som ännu skördas ute på fälten innan första frosten kommer. Väldigt mycket går att ta tillvara, bara man vet hur.  Efter blomkålen kommer andra kålsorter. Vad vet vi om dem och olika recept som gör dem intressanta för oss nu i vinter?

Det går faktiskt att förvälla och frysa ganska många kålsorter. Broccolin och brysselkålen är ju lätta att frysa. Dem är vi vana att se i butikens frysdiskar också. Men visste du att också vitkålen och rödkålen går att förvälla och frysa? Perfekt för traditionell kållåda i vinter, eller kanske något smarrigt som det här receptet, bångat på Skillnadens Trädgårds blogg:

Gratinerad rödkål med mögelost

Värm ugnen till 200-225 grader.
Dela lämplig mängd kål i klyftor och skär bort stocken. 
Skär kålen i mindre bitar.
Koka kålbitarna i lättsaltat vatten en kort stund så att krispigheten försvinner något. Passa så den inte blir mjuk och sladdrig!
Häll av vattnet. (i det här skedet kan du frysa ner kålen för att använda senare i vinter)
Blanda den kokta kålen med smulad mögelost
Häll i en smord form
Gratinera i ugnen tills osten börjat smälta i ca 10-20 minuter.

 

Shoppa loss nu medan grönsakerna trendar på REKO. Snart är det kallt och kulet och då är det skoj att ha lokal mat i egen frys!

 


Kesäkeitto: arkiruoka REKO-tuotteista

Skrivet av Magdalena Lindroos 13.09.2017

snalsoppa reko 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vaikka kesä alkaa olla jo ohi ja syksyn saapuminen tuo padat liedelle, olen äskettäin tehnyt kesäkeiton REKO-tuotteista. Suurimmilta osin luomutuotteista tai omasta kasvimaasta. 


Kesäkeitto on helppo ja terveellinen ruoka, joka sopii kiireiseen arkeen. Tässä ohjeet!

Kesäkeitto

1/2-1 l

10

5-6

1

2

 

 

2 dl

3 dl

2

 

vettä

kuorittua perunaa

porkkanaa

pieni kukkakaali

keltaista sipulia

kourillinen herneitä kuorineen

persiljaa oman maun mukaan

maitoa

ruokakermaa

kanamunaa

suola

valkopippuria

Paloittele perunat, porkkanat ja kukkakaali sekä viipaloi sipuli ja herneet. Kiehuta vesi ja lisää siihen perunat, porkkanat ja suola. Anna kiehua noin 5 minuuttia. Lisää kukkakaali ja sipuli. Anna kiehua kunnes on ”al dente” ja ota kattila pois liedeltä. Vatkaa maito, ruokakerma ja kanamunat yhteen ja sekoita keittoon. Siirrä takaisin leidelle jälkilämpöön ja mausta valkopippurilla ja suolalla. Voit koristella persiljalla lopuksi. 


Matlådor är höstens nyhet i REKO Vasa

Skrivet av Magdalena Lindroos 11.09.2017

Matlådor är på gång i REKO Vasa och kommer till försäljning redan denna vecka. Låt mig förklara lite närmare.

En matlåda är alltså ett färdigt paket med basvaror från producenterna i REKO-ringen. Där finns potatis, fisk, grönsaker, ägg, lite bröd, någon mjölkprodukt och så vidare. Lådan plockas ihop på plats av en av producenterna strax innan utdelningen. Beställningen sker via appen Rekorder via Facebook och där kan man också se hur priset fördelar sig mellan de olika produkterna och producenterna. Transparensen är viktig. Lådan hämtar man under den vanliga utdelningen på Kaserntorget.

Priset på lådan ligger denna vecka på 30 €. I framtiden kan priset variera lite, beroende på innehållet. Liksom i REKO överlag, så kommer innehållet att följa säsongen och det som finns till bjuds, men även vilka producenter som har möjlighet att delta.

Tanken är att matlådan ska vara ett snabbt och smidigt sätt att beställa. Ett sätt att nå ut till fler. Nå ut till sådana som inte hinner eller orkar köa till enskilda producenter eller inte hinner eller orkar scrolla runt på Facebook bland annonserna.

Hela matlådeprojektet drogs igång och förverkligades av en av producenterna. Strongt gjort att koordinera detta! Matlådan har nämligen varit på tapeten många gånger förr, men det har alltid fallit på de praktiska arrangemangen. Men nu körde vi på och hoppas på det bästa!

Personligen tycker jag om färdiga lådor, speciellt sådana där producenterna får sätta med det som dom har i säsong utan att man desto mer behöver ta ställning till vad man vill och inte vill ha. Det blir lite som en överraskning eller gåva när man börjar kolla på innehållet. Speciellt om man betalt på förhand. Ni vet, lite som när man beställer hem saker från internet, betalar och sedan några veckor senare hämtar paketet från posten. Det känns ju som en present! (Trots att man ju själv har både beställt och betalat.) Kanske man kan se de här matlådorna som REKO-producenternas ”gåva” till kunderna, en tilläggsservice åt den som inte hinner handla på REKO annars.

Här nedan en skärmdump från Vasabladets artikel om den nya lådan. 

reko matlador


Reko - fyra år av lokal matglädje

Skrivet av Maria Ehrnström-Fuentes 08.09.2017

Det har nu gått drygt fyra år sedan REKO startades som ett pilotprojekt i Vasa och Jakobstad. Fyra år av lokal mathandel ger perspektiv. Vi som varit med från starten har fått sett en idé bli till verklighet och växa sig stor. Vi som var med redan på de första möten år 2013, som projekt EkoNu och Foodia
ordnade, där Thomas Snellman lanserade tanken om ett lokalt matnätverk här i regionen vet att det inte var självklart att det skulle bli som det blev. När han ställde sig upp inför publiken på YA i Gamla Vasa och berättade entusiastiskt om vad han någon månad tidigare fått uppleva på en parkeringsplats på den franska landsbygden besvarades hans vision med många skeptiska frågor. Aj direkthandel med mat, är det lagligt? Ska det där faktiskt fungera här? Vem skulle vilja köpa mat ur bakluckan på en bil? Och hur reagerar stormarknaderna på en sådan konkurrent? Det haglade kritiska röster den kvällen men i tumulten som uppstod då när den fullsatta salen upplöste sig var vi ändå några som kände att vi trodde på idén. Vi anmälde vårt intresse för att vara med i en planeringsgrupp i Vasa och ett halvt år senare lanserades Reko på YAs parkeringsplats i Gamla Vasa. Då utgick handeln från skriftliga kontrakt på förhandsbeställda varor. Kontraktet hade vi skrivit på i månadsskiftet april/maj. Varorna levererades i början av juli, direkt från producent till konsument.

Picture4

Här är det värt att komma ihåg att utan Thomas kontakter till bönderna och de olika utvecklingsprojektenas nätverk skulle Reko antagligen aldrig ha blivit av. De mest skeptiska till direkthandel med mat var de som producerade maten. De trodde inte att konsumenterna skulle vilja köpa något av dem. Så de första producenterna som kom med gjorde det mest för att de kände Thomas och visste att de kunde lita på honom. Utan att dokumentera med en uttömmande lista på vem alla som var med vill jag minnas att det handlade om tre-fyra köttproducenter, en hobby-hönsgård (vars egentliga sysselsättning var att hyra ut sommarhöns, inte fungera som äggproducent), några som hade grönsaksodling som sidobusiness, och så några från admin som råkade ha överskott på något i egen trädgård (päron var på vill jag minnas). Vi jobbade faktiskt hårt med att locka med producenterna i början för vi visste att ju bredare produktsortiment, desto mer attraktivt skulle vårt nätverk te sig gentemot konsumenterna. Det var ingen självklarhet att Reko skulle lyckas just då. Själv kommer jag ihåg en mörk och kall (mycket kall, tänk -15 grader) decemberkväll då jag körde över 10 km till YA:s parkering bara för att hämta ett paket med 12 st ägg, till ett pris som inte var nämnvärt billigare än vad jag kunde ha fått på 500 meters avstånd i min närbutik. Just då kändes det inte särskilt vettigt att handla direkt av bonden, det måste erkännas.

image

Men någonting hände under vårt andra 'levnadsår'. Då Reko Vasa flyttade över till Kasern för nästan exakt tre år sedan och media började rapportera allt mer om det nya konceptet kom ett uppsving som vi väntat på; konsumenterna anslöt sig till Facebook-gruppen i rekordfart och beställningarna började trilla in. Plötsligt stod också producenterna på kö och ville med i vår gemenskap. Vi som administrerade hela showen fick börja tänka på vilka regler som skulle gälla utöver grundregeln om att ingen förmedling är tillåten. Efter det gick utvecklingen väldigt snabbt. Försäljning och medlemsantalet i de olika lokala grupperna i Österbotten ökade exponentiellt. 

I skrivandets stund har vår Reko-grupp i Vasa 11.457 medlemmar medan 4.931 personer har gått med i Jakobstads Facebook-grupp. Det var vi som var piloterna. Utöver oss finns det nu över 160 Reko-grupper i hela Finland med ungefär totalt 300.000 medlemmar. I Sverige har Reko också börjat sprida sig. Sedan årets början har man hunnit grunda 45 grupper med över 60.000 medlemmar. Vi har fått lära oss att Reko sprids som en löpeld när konceptet blir känt bland tillräckligt många konsumenter. Sociala media hjälper till att elda på den utvecklingen. Det som nu sker i Sverige har vi sett hända här för ca 2 år sedan då konceptet fick fart under vingarna runtom i landet. Då dök nya grupper och ny medlemmar upp precis över allt. Utvecklingen gick inte att stoppa, eller styra på, marknadsföringen av Reko skötte sig själv. I alla fall just då i stunden.

Vi som varit med från starten här i Österbotten har nog skrapat oss i huvudet många gånger sen det där första mötet på Yrkesakademin. Reko har inga färdiga svar som levereras på en silverbricka när de behövs som mest.  Vi har nämligen också fått lära oss att konsumentbeteendet i Reko-sammanhang är väldigt nyckfullt. Man är med så länge det är skoj och socialt, men i vardagslunkens stress är det inte alla som hinner svänga in via reko, eller ens kommer ihåg att beställa något på förhand. När rolighetsgraden avtar så avtar också tillströmningen av kunder. Eftersom vi är ett nätverk påverkar det här oss alla, både dem som vill sälja och de som vill köpa.  Det är väldigt synd att det ska vara så.

Bönderna som är med behöver oss konsumenter. Vissa av dem har ställt om en del av sin produktion för att kunna anpassa den till den lokala marknadens behov. Vi vet nu också av erfarenhet att Reko kan aktiveras i en handvändning när tillfället ges. Förr vintern ställde vi från admin en fråga på Facebook-gruppen sida: hallå konsumenter - var är ni? På nästa utdelningstillfälle hade besöksantalet mer än fördubblats. För några veckor sedan startade vi en 'rädda blomkålen-kampanj' tillsammans med bonden som Vasabladet  gjort ett stort uppslag om, han som var på väg att plöja ner blomkålen ner i jorden på grund av grossisternas för låga uppköpspriser. Det var inte bara hans försäljning som sköt i höjden när vi lanserade blomkålskampanjen, ett flertal av våra producenter sålde också slut sina varor på den veckans utdelning. Så fungerar nätverk, det blir samarbete, inte konkurrens, när  nätverkets makt aktiveras. 

 

Picture2

Reko är vår egen marknad och med över 10.000 medlemmar har vi en möjlighet att omforma den marknaden så att den passar våra önskemål om hur mat ska se ut, hur den ska produceras för att både bonden och kunden ska må bra. Det finns det massor som kan bli gjort på det lokala planet om vi vill.

För att Reko ska kunna vara mer än bara en marknadsplats för lokalmat behövs mer dialog och mer personliga berättelser. Det är därför vi startat upp den här bloggen i samarbete med Foodly. Vi vill för den här diskussionen framåt. För att kunna uppgradera Reko till en ny nivå av samarbete behöver vi diskutera frågor om vad lokal mat är, hur den ser ut just nu och hur vi som både producent och konsument vill att den ser ut i framtiden.  Här på bloggen är det tänkt att vi ska samlar berättelser om producenter, konsumenter och deras förhållande till maten som säljs via Reko. Vi kommer också att samla recept och tips om vad man göra med alla de fina råvaror som finns i producenternas utbud.

 

Nu börjar resan mot REKO 2.0. Välkomna med!

Picture1

 

Denna text är skriven av Maria Ehrntröm-Fuentes, postdoktoral forskare vid Tammerfors universitets Finlands Akademi-projekt POPRASUS, i samarbete med REKO Vasa Admins.


Reko - neljä vuotta lähiruokailoa

Skrivet av Maria Ehrnström-Fuentes 01.09.2017

Nyt on kulunut vähän yli neljä vuotta siitä, kun REKO käynnistettiin pilottihankkeena Vaasassa ja Pietarsaaressa. Neljä vuotta antaa ymmärrystä paikallisista ruokamarkkinoista. Me, jotka olemme olleet mukana alusta lähtien, olemme nähneet, kuinka idea toteutui ja nähneet, kuinka REKO-konsepti on kasvanut Me, jotka osallistuimme vuonna 2013 ensimmäiseen kokoukseen, jonka EkoNu-projekti ja Foodia järjestivät ja missä Thomas Snellman kertoi ideastaan luoda paikallisen ruokaverkoston Pohjanmaalla. Silloin ei vielä ollut selvää tulisiko ideasta jotain merkittävää. Kun Thomas innostuneesti kertoi yleisölle, mitä hän oli kokenut muutama kuukausi aiemmin Ranskan maaseudulla sijaitsevalla parkkipaikalla, hänen visionsa kohtasi monia epäileviä kysymyksiä. Ai, suoraa ruokakaupankäyntiä, onko se laillista? Toimisivatko tällaiset markkinat meillä Suomessa? Kuka oikeasti haluaisi ostaa ruokaa auton takakontista? Ja miten suurmyymälät reagoisivat tällaiseen kilpailijaan? Yleisöstä tuli illan aikana paljon kriittisiä kysymyksiä, mutta kokouksen päättyessä jotkut meistä uskoivat tästä tulevan jotain erityistä. Vaasaan luotiin suunnitteluryhmä ja puolisen vuotta myöhemmin REKO käynnistettiin ammattikoulu YA: n parkkipaikalla Vaasan keskustan ulkopuolella. Tämän jälkeen kaupankäynti perustui kirjalliseen sopimukseen, jossa varaukset tehtiin ennakkoon. Olimme allekirjoittaneet sopimukset kuukausia etukäteen, siinä huhti-toukokuun paikkeilla. Ensimmäiset tuotteet toimitettiin heinäkuun alussa suoraan tuottajalta kuluttajalle.

Picture4

On syytä muistaa, että ilman Thomaksen kontakteja paikallisiin maanviljelijöihin ja eri kehitysprojektien verkostoon, REKO ei ikinä olisi onnistunut. Skeptisimmät olivat itse suoramyynnin tuottajat. He eivät uskoneet kuluttajien haluun ostaa heiltä mitään. Ensimmäiset tuottajat, jotka tulivat mukaan, tunsivat Thomaksen ja tiesivät voivansa luottaa häneen. Ilman, että ilmiannan ensimmäisiä mukana olevia, muistan listan koostuvan noin neljästä lihatuottajasta, yhdestä harrastelija kanatilasta (jonka pääasiallinen tulo perustui kesäkanojen vuokraamisesta eikä kananmunamyynnistä), pari joilla oli vihannestuotantoa sivubisneksenä, ja pari ryhmävastaavaa, joilla sattui olemaan ylituotantoa omasta puutarhasta (muistaakseni kyse oli päärynöistä). Me paiskimme oikein kunnolla töitä saadaksemme alussa tuottajia mukaan, sillä tiesimme, että mitä suurempi valikoima sitä puoleensavetävämpi juuri meidän verkosto olisi asiakkaille.  Ei mitenkään ollut itsestään selvää, että REKO onnistuisi. Muistan erään pimeän ja kylmän (siinä -15 asteen paikkeilla) joulukuuillan, kun ajoin kymmenen kilometriä YA: n parkkipaikalle vain hakeakseni 12-munan munakennoa hintaan, joka ei ollut paljon lähikaupan hintaa halvempi. Siinä hetkessä tämä suoraan tuottajalta ostaminen ei tuntunut kovinkaan fiksulta.

image

Mutta jotain tapahtui REKO toisena elinvuotena. Kuin REKO muutti Kasarmintorille tasan kolme vuotta sitten, media alkoi raportoida yhä enemmän tästä uudesta konseptista, joka johti kiinnostuksen kohoamiseen. Juuri kuten olimme toivoneet. Kuluttajat liittyivät Facebook-ryhmään ennätystahtia ja tilauksia tuli yhä enemmän. Yhtäkkiä myös tuottajat halusivat mukaan meidän yhteisöön. Me, jotka hallitsimme koko show’ta, jouduimme miettimään REKO: n perussääntöjä. Tämän jälkeen kehitys oli salamannopeaa. Myynnin ja jäsenyyden määrä eri Pohjanmaalaisissa ryhmissä lisääntyi räjähdysmäisesti.

Me, jotka olemme olleet mukana alusta lähtien täällä Pohjanmaalla, olemme kyllä pari kertaa ihmetelleet, mitä oikein saimmekaan liikkeelle silloin ensimmäisen tapaamisen aikana Vanhassa Vaasassa. REKOlla ei ole valmiita vastauksia, jotka olisivat tiukan paikan tulleen auttaneet. Olemme oppineet kuluttajakäyttäytymisen REKOssa olevan erittäin vaikeasti määriteltävää. Kuluttajat ovat mukana niin kauan kuin on hauskaa ja sosiaalista, mutta arkipäivän kiireessä kaikilla ei todellakaan ole aikaa käydä hakemassa tavaraa REKOsta, saati sitten muistaa tilata tuotteet etukäteen. Heti kun hauskuus loppuu, niin myös kuluttajavirta taantuu. Tämä vaikuttaa kaikkiin meihin, sillä me olemme verkosto koostuen heistä, jotka haluavat myydä tuotteitaan ja heistä, jotka haluavat ostaa tuotteensa suoraa tuottajalta ilman välikäsiä.

Maanviljelijät tarvitsevat meitä kuluttajia. Jotkut ovat jopa suunnitelleet oman tuotantonsa uusiksi sopeutuakseen tämänhetkiseen markkinatoiveeseen.Nyt tiedämme myös kokemuksen kautta, että REKOn myynnin voi aktivoida käden käänteessä. Viime talvena yksi meistä hallintoryhmässä kysyin Facebook-ryhmässämme kuluttajilta että ”Hei, missä te luuraatte?. Seuraavana REKO-jakelu päivänä kävijämäärä tuplaantui.  Pari viikkoa sitten laitoimme käytiin ”Pelastakaa kukkakaali” kampanjan maanviljelijän kanssa, josta Vasabladet oli tehnyt ison jutun. Hän oli kaivamassa kukkakaalinsa takaisin maahan tukkukauppiaiden matalan hinnan takia. Eikä ainoastaan hänen myynti kasvanut taivaisiin, kun aloitimme kampanjan, vaan myös monen muun tuottajan tuotteet vietiin käsistä samaisen viikon REKO-jakelussa. Näin tämä verkosto toimii. Kyse on yhteistyöstä, eikä kilpailusta kun verkoston voimia koetellaan.

Picture2

REKO on meidän omat markkinat, jossa yli 10.000 jäsennellä on mahdollisuus vaikuttaa omilla toimillaan ja valinnoillaan siihen, mitä syödään ja myöskin mitä on tarjolla. Jäsenet voivat vaikuttaa myös siihen, että sekä tuottajalla ja kuluttajalla olisi hyvät oltavat. Voimme tehdä vaikka mitä lähimarkkinoilla mikäli vain haluamme.

Jotta REKO voisi olla enemmän kuin vain lähituotetun ruoan myyntialusta, tarvitsemme enemmän kommunikointia, sekä henkilökohtaisia tarinoita. Tämän takia olemme aloittaneet tämän blogin yhteistyössä Foodlyn kanssa. Me haluamme viedä keskustelua eteenpäin.  Jotta pystyisimme nostamaan REKOn uudelle tasolle, meidän on pakko keskustella siitä, mitä lähituotettu ruoka on, miltä se näyttää juuri nyt, sekä miltä me, tuottajat ja kuluttajat haluamme tulevaisuuden näyttävän. Tähän blogiin meidän on tarkoitus kerätä tarinoita tuottajista, kuluttajista sekä heidän suhteesta ruokaan, jota REKOn kautta myydään. Tulemme myös keräämään reseptejä, sekä vinkkejä siitä, mitä REKOsta ostetuista ruoka-aineista kannattaa valmistaa.

Tästä aloitamme matkamme kohti REKO 2.0. Tervetuloa mukaan!

Picture1

 

Tekstin on kirjoittanut Maria Ehrnström-Fuentes, Tampereen yliopiston tutkijatohtori Suomen Akatemian rahoittamassa POPRASUS-projektissa, yhteistyössä REKO Vaasan ylläpitäjien kanssa.