Header

Material till mjölkvarnen

Skrivet av Emelie Bergendahl 06.06.2017 | 1 kommentar(er)

OI000118

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har vi blivit med mjölkvarn. I och med detta har det uppstått en massa nya frågor och funderingar i vårt kök, samt förstås behovet att få tag på spannmål att mala mjöl av. Det blir ju inget bra mjöl om man inte har en bra råvara att mala mjöl av. Tur för oss så finns det en modern kvarn på Åland, Överängs kvarn, och mjölnaren Sören är mycket hjälpsam. De allra flesta av Överängs produkter är ekologiska och kvarnen ligger ganska nära vårt hem på fasta Åland. En mycket bra kombination!

Härom dagen var vi till Överängs för att hämta upp några säckar med olika spannmål som vi ska mala hemma och samtidigt nörda ner oss lite i spannmålens underbara värld tillsammans med en expert. Det var också första gången jag var dit så jag fick en liten rundtur i kvarnen.

OI000103I denna hembyggda manick görs havregrynen och packas i påsar. Havregrynen från Överängs är inte ångpreparerade som industrihavregrynen är. Den enda nackdelen med detta är att flingorna kan härskna snabbare. Det kan vara en idé att förvara dem i kylskåpet för att förlänga hållbarheten och om man t.ex. lagar chokladbollar så ska man äta dem samma dag för att undvika härsken smak. Alternativt kan man förstås rosta grynen i en torr stekpanna innan man blandar ner dem i chokladbollssmeten.

OI000100

I den här gamla hederliga maskinen sållas eventuellt skräp samt grodden bort från vetet så att man får ett rent och fint vetemjöl.

OI000109

Diverse skal och annat som man inte vill ha i mjölpåsen!

OI000105

Genom dessa valskvarnar går vetet som ska bli vitt mjöl.

OI000104Det här är själva stenkvarnen där det t.ex. malas åländskt hemvetemjöl. Hemvete är hjärtat i det åländska brödbakandet. Tror det förtjänar ett helt eget blogginlägg nån gång.

OI000111

Rapsfrön som ska bli kallpressad rapsolja. Jag har t.ex. använt rapsoljan då jag ystade laqtiqueostar och lade in dem i olja.

OI000110Packningsavdelningen.

OI000112Det gäller ju att inte vara dum då man jobbar mycket "för hand". Detta är korkmaskinen som används då rapsoljan ska buteljeras!

 

Och vi då, vad köpte vi?OI000115

Jo, såhär såg det ut på köksbänken när vi kom hem. 10 kg var av vete, emmer, spelt (dinkel), enkorn (inte att förväxlas med korn) och havre. Tror att detta kommer att räcka ett tag! Emmer, enkorn och spelt är ursprungliga sorter av vete.

OI000117

Såhär ser spannmålen ut. De är upplagda i samma ordning som säckarna står på bänken. Enkorn, uppe till höger, var aningen blandad med råg. Visste ni att man med fördel kan koka t.ex. hela dinkelkorn eller vete istället för ris om man vill äta mera lokalproducerat?

OI000123

En nyhet som är på gång från Överängs är kallpressad linolja. Den kommer dock inte att hamna i någon maträtt, utan på källarväggarna som vi ska måla med äggoljetempera.

 


Äntligen sparristider!

Skrivet av Emelie Bergendahl 02.06.2017

OI000136

Bättre sent än aldrig gäller ju verkligen när det kommer till sparris! Av princip håller jag mig tills den åländska sparrisen dyker upp i butik. Skörden är nästan en månad försenad i år på grund av det kyliga vädret så man kan lugnt säga att jag har varit utväntad.

Dagens middag bestod till stora delar av sparris och världens godaste stek- och grillost (halloumi), Mattas Åsa. Rädisorna köpte jag mest för att dom såg så färgglada och fräscha ut. Dom åt jag av medan jag lagade middag.

Nästa år ska jag plantera egen sparris. Fröna har jag hemma redan. Det tar 2-3 år innan man kan börja skörda på riktigt så ju snabbare jag får igång sparrisplanteringen, desto bättre.

Visste ni förresten att ca 90% av den finska sparrisen odlas på Åland?


Sommarprat om hantverksmat

Skrivet av Emelie Bergendahl 01.06.2017 | 1 kommentar(er)

Kl 09.45 i förmiddags var jag kallad att infinna mig på Ålands Radio. Orsaken är att jag har fått äran att vara sommarpratare denna sommar. Alla sommarpratare som hade möjlighet skulle vara med i ett en timme långt direktsänt program där vi presenterade oss och berättade lite om vad vi skulle prata om. Väl på plats visade det sig även att det hela skulle sändas direkt i Åland egna lilla tv-kanal. Träffade flera bekanta i studion så det var en väldigt avslappnad stämning trots direktsänd radio och alla tv-kameror. Ganska många av årets sommarpratare har anknytning till Brändö på ett eller annat sätt, vilket jag förstås tycker är mycket trevligt!

Mitt sommarprat ska naturligtvis handla om Brändö och om mathantverk. Eftersom min tur i etern är först den 8 augusti så har jag ännu inte börjat planera mitt prat alltför mycket, men jag vet att jag kommer att ha en hel del att säga om mathantverk, råvaror osv.

Här kan ni lyssna på vad några av de övriga sommarpratarna hade att säga om sina program samt hitta presentationer av alla. Jag misstänker att tv-sändningen också kommer att bli tillgänglig via radions hemsida så småningom. Kunde konstatera att det finns väldigt många intressanta historier att berätta här på lilla Åland. Det är många sommarprat som jag definitivt kommer att lyssna på!

alands radio sommarpratare 2017 webb

Här är jag och de andra sommarpratarna som var på plats idag.

Bilden är lånad från Ålands Radios hemsida.


Odlings­kaos i vardags­rummet

Skrivet av Emelie Bergendahl 30.05.2017

OI000089

Denna maj månad har varit helt hopplös ur odlingsperspektiv. Jag brukar i vanliga fall flytta ut de flesta plantor till pannrummet vid växthuset under första halvan av maj, men detta år var det först igår som jag packade in lasset med plantor i bilen och körde det till växthuset. Det har varit lummigt, grönt och trångt i vardagsrummet denna månad! Ett lite mysigt kaos. Samtidigt ganska frustrerande p.g.a. bristen på plats i lägenheten. Det har dessutom varit lite för varmt och för mörkt för tomaterna, så vissa är inte alls speciellt stadiga och vackra utan snarare skrangliga stackare. Vi får se om dom tar sig nu när dom flyttat till ljusare och svalare utrymme. Vi kan väl alla hålla tummarna för att frostnätterna är över nu va?

OI87

OI000092

Plantor i två rader framför ena fönstret. Tur att jag har två stora fönster!

OI86

OI88

5-6 olika sorter tomater, 3 sorters chili, aubergine, paprika och en hel del annat smått och gott har ockuperat mitt vardagsrum i flera månader, men nu har en stor del av plantorna fått flytta hemifrån! Tror det kommer att finnas några plantor till salu inom en snar framtid så att jag slipper spendera hela sommaren med att vattna...


Surdegs­bröd i jäskorg

Skrivet av Emelie Bergendahl 28.05.2017

Det är dags att avslöja hur det gick med brödet som vi bakade på mjölet som maldes i förra inlägget.

Vi bakade ett surdegsbröd som vi jäste i en jäskorg. Jäskorg använder man bland annat för att hjälpa brödet att jäsa på höjden. Det var premiärbak i korgen, som jag faktiskt tillverkat alldeles själv. Jag gick en kurs i pilflätning härom helgen och när jag innan kursen satt och funderade vad jag skulle fläta så kom Viktor på att han önskade sig en jäskorg. Och självklart ville jag prova att fläta en sådan åt honom!

OI65

Eftersom jag aldrig flätat en korg förut så var det ganska svårt att bestämma hur den skulle se ut, men jag är ändå nöjd med resultatet.

OI63

Den är en aning gles fast jag flätade så tätt som jag bara kunde, så jag var lite nervös att degen skulle välla ut genom springorna.

OI70

Vi fuktade korgen lite lätt och så mjölade vi insidan ordentligt.

OI72

Degen fick först jäsa i bunken som vi blandade den i. Ungefär en gång i timmen rörde vi runt degen, och när den hade jäst lite mera så vek vi degen istället för att röra. Efter 5-6 timmar så hällde vi den ganska lösa degen ur bunken, vek den några gånger och formade den till en stor bulle innan vi placerade den i jäskorgen. Kom ihåg att ha ordentligt med mjöl på bakbordet eftersom degen ska vara ganska klibbig!

OI73

Degen ska ligga med den "fula sidan" upp, d.v.s. den där man ser vikningen, i jäskorgen eftersom det sedan blir undre sidan av brödet. Brödet fick jäsa ca 2 timmar i korgen innan det var dags att baka det i ugnen.

 OI76

Här har vi just stjälpt brödet ur korgen och det är på väg in i ugnen.

OI000074

Är glad att korgen lämnade lite ränder!

In i ugnen på 225 grader i 30-45 minuter. Brödet ska vara 96-97 grader i mitten då det är klart. Plåten kan förvärmas, men för få någon verklig "stenugnseffekt" behöver man en baksten eller tjock aluminiumskiva. Då man lagt in brödet i ugnen är det en bra idé att kasta in ett halvt litet glas vatten på en plåt eller annan oöm ugnsform längst ner i ugnen för lite ånga så får man en fin skorpa och bättre yta på brödet.

OI77

OI000077

Såhär såg vårt bröd ut när vi tog ut det ur ugnen.

OI80

Och så är det förstås obligatoriskt att provsmaka på brödet medan det fortfarande är varmt! Ett par skivor med mycket smör ska det vara. Brödet fick en ganska speciell doft som definitivt beror på mjölet. Det doftade lite stall och hö.  Speciellt, men gott. Och otroligt mättande är det också.

Den som vill veta mera om surdeg kan surfa runt lite här på Foodly så hittar ni andra inlägg och artiklar om det. I ett annat inlägg lovar jag att berätta om vår surdeg Aina.


Surdegsbröd

500 gram vatten

100 gram surdeg

200 gram speltmjöl

200 gram rågmjöl

200 gram vetemjöl

20 gram salt

 

Blanda ihop degen och jäs till dubbel storlek. Tiden det tar beror på hur varmt man har inne och på hur aktiv surdegen är. Mjölmängden beror också på mjölet i just din påse. Man får helt enkelt prova sig fram! Viktigt är dock att inte sätta för mycket mjöl, så ta hellre i i underkant. Även tiden i ugnen kan variera av många olika orsaker så det är helt enkelt bäst att mäta temperaturen inne i brödet för att veta om det är färdigt. Stick in en stektermometer på det tjockaste stället i brödet och ta ut brödet då det är 96-97 grader på termometern.


Mjöl­kvarnen

Skrivet av Emelie Bergendahl 25.05.2017

OI000011 1

Det är nästan alltid något speciellt inom området mat på tapeten hemma hos oss. Det har varit korv, det har varit ost och för tillfället är det mjöl som diskuteras en hel del. Tanken att ha en egen liten mjölkvarn för hemmabruk hade funnits en tid, och när vi sedan bland annat hade problem med att de långjästa surdegsbröden vid gräddning inte orkade hålla luften utan kollapsade och blev lite degiga och vi trodde att det berodde på att det åländska speltmjölet var för grovt malet, så inleddes googlandet efter den perfekta mjölkvarnen. Det finns en uppsjö av olika modeller där ute, och de häftigaste har förstås en alldeles för hög prislapp, men vi hittade några kandidater. Som tur var lät själva beställningen mogna en stund för en dag såg vi Sébastien Boudet mala sina egna flingor på Instagram och då kände vi att den funktionen vill vi ju också ha! Till vår lycka fanns det ju en perfekt modell med både mjölkvarn och en handvevad del för flingor på sidan om.
OI000017 1

Spannmålet man vill mala mjöl av häller man i behållaren ovanpå kvarnen. Under locket till höger finns behållaren till flingkvarnen.

OI000038 4

Inför dagens brödbak fick det bli spelt, också känt som dinkel, med en aning vete i. Som jag skrev här ovan så trodde vi ju att det färdigmalda speltmjölet var aningen för grovt, men det visade sig istället, efter diskussioner med mjölnaren, att det kanske var speltets gluten som var problemet. Spelt har helt enkelt för vekt gluten och därför behövs litet vete, gärna höstvete, för att stärka degen.

OI000019 1

Spelt och vete blir mjöl! Här är kvarnen nästan inställd på den finaste malningen den klarar av.

OI000026 1

Detta kan man minsann inte göra med mjölet i butiken! Och doften är helt otrolig! Det doftar sommar och på något vis lite fruktigt och blommigt.

OI000048 1

Såhär ser själva kvarnstenarna ut när vi plockat isär kvarnen för rengöring efter att vi malt allt mjöl vi behöver idag.

Och sen var det ju den där flingfunktionen också.

OI000040 1

Till höger om mjölkvarnen finns den lilla flingkvarnen.

OI000047 1

Här är det handkraft som gäller. Rågen var enkel att flinga, medan speltkärnorna var något stora så jag fick veva lite fram och tillbaka innan jag fick igenom allt.

OI51

Hela speltkärnor till vänster och alldeles nymalda speltflingor till höger. Tror jag får hålla på en stund till om det ska bli nån speltgröt imorgon bitti!

Det finns som sagt många olika kvarnar på marknaden. Just vår modell är köpt från Finn-German.

Dagens bröd är ännu på jäsning så hur det gick med det får ni kanske veta i ett annat inlägg!


Vattenmelon

Skrivet av Emelie Bergendahl 24.05.2017

OI000038 3

Härom dagen gjorde jag ett ryck bland plantorna som upptar en stor del av mitt vardagsrum. Det var en hel del som var i akut behov att skolas om och sedan skönheterna på bilden ovan, gurkan och vattenmelonen, som jag vill ta väl hand om. Det är första året som jag odlar vattenmelon och jag är mycket spänd på resultatet!

OI000037 3

Ifjol hade jag också tre stycken gurkplantor och det gav gurkor så att det räckte och blev över till släkt och vänner. Det är vanlig växthusgurka.

Vattenmelonen heter Sugar baby.

 OI50
De här är gula körsbärstomater som jag sent om sider kom på att jag skulle så några frön av. De är inte av min favoritsort när det gäller smak, men de är mycket vackra och gör sitt för ögat i maträtter och sallader!

OI37

Mitt sällskap Selma var total ointresserad av vad jag hade för mig. Hon hade fullt sjå med att lapa sol som bara en tax kan!


Mitt första potatisland

Skrivet av Emelie Bergendahl 16.05.2017

Taggar:

OI000019

Förra veckan skapade jag mitt första egna potatisland! Eller päronland som vi skulle säga här på Brändö.

Jag har varit med och både satt och tagit upp potatis otaliga gånger med släkten förstås, men detta är första gången jag fixar ett helt eget land. Eftersom jag är lite fascinerad av att odla utan att göra alltför stor inverkan på marken och naturen så bestämde jag mig för att prova på ett potatisland där potatisen inte grävs ner, utan istället täcks över. Mina efterforskningar i ämnet visade ganska snabbt att Strömsö hade ett klipp om detta så jag tog lite inspiration därifrån när jag satte igång.

 OI000026

Ja, det ser ju inte klokt ut detta och det kändes väldigt märkligt att bara rada ut potatisen rakt i gräset, men uppenbarligen har ju andra fått det att fungera!

OI000023

Jag hade inte tillgång till halmbalar som i klippet så istället tog jag det långa vissna fjolårsgräset som fanns runt omkring platsen för mitt potatisland. Sedan vattnade jag lite och till sist lade jag på ett lager ensilage. Jag fick en bal mögligt ensilage som inte längre duger som djurmat, men som funkar utmärkt att täckodla med. Hoppas det duger till potatisen också! 

OI000011

Jag satte tre olika sorters potatis. I plastpåsen finns sorten Melody, som vi ätit en del av i vinter. Några råkade bli liggande och eftersom de hade börjar gro så tänkte jag att de ju blir utmärka sättpotatisar!

Sedan blev det två sorter från Larsviken som Viktor köpte när vi var på Trädgårdsmässan i Stockholm.

OI000017

Pink Fir Apple

OI000018

Cerisa

Nån som har erfarenhet av dessa sorter?

Potatisland

Slutligen bäddade jag in hela min skapelse i fiberduk eftersom vädret ju är som det är just nu.

Nu återstår bara att se om det går som på Strömsö eller inte! :)


Vårfågel­jakt

Skrivet av Emelie Bergendahl 11.05.2017 | 1 kommentar(er)

OI000072

Många av er har kanske hängt med i debatten som ägt rum här under vintern och tidigare våren om vårfågeljakten på Åland. Det har alltså handlat om huruvida vi ska få fortsätta jaga sjöfågel på våren eller inte. Från EUs sida vill man förbjuda jakten, medan många på Åland hävdar att detta är en viktig tradition som funnits här länge. Det finns till och med ett initiativ att få vårfågeljakten klassad som ett av UNESCO erkänt immateriellt kulturarv. På fastlandet är jakten totalt förbjuden sedan flera år tillbaka, men Åland har lyckats behålla ett bräckligt undantagstillstånd. Efter många om och men blev det till slut tillåtet att jaga ejder på våren även i år, men under mycket strikta restriktioner. Jakten sker endast 1-14 maj. Det är endast hane av ejder, d.v.s. guding, som får skjutas. Varje jägare som önskar delta i jakten ska anhålla om detta till landskapsregeringen och får endast jaga om man beviljats en personlig dagskvot om två fåglar. Den sammanlagda totalkvoten för perioden är 2000 fåglar så när kvoten är fylld avslutas jakten även om det ännu finns tid kvar. Varje dag då man fällt något ska man meddela landskapet om detta och på så vis minskar kvoten i princip i realtid.

Det är viktig att ha alla papper med sig då man beger sig ut eftersom att sjöbevakningen regelbundet kontrollerar jägare. På bilden nedan ser ni vad jag påtade i fickan när vi gav oss ut: jaktkort, vapenlicens och beslutet från landskapsregeringen gällande min dagskvot.

20170507 182009

Personligen tycker jag att det blev en ganska bra kompromiss i år. Kvoten av fågel är väldigt liten, under 1% av naturliga dödligheten, med tanke på att det går ca tusen gudingar på var åda så gör det kanske inte så mycket med ett litet uttag. Det är trots allt ådorna som sköter ruvningen och tar hand om ungarna när äggen väl blivit befruktade. Inför årets jakt har jägarna på flera håll jobbat med att underlätta häckningen genom att bygga s.k. ådlådor som skyddar ådorna medan de ligger på bo. Man jobbar även mycket med att skjuta bort predatorer från holmar där ådorna häckar eftersom de kan äta ådorna, ägg och ungar.

Att fara ut med vettarna är en upplevelse som inte går att beskriva. De riktigt hängivna åker ut vid fyratiden på morgonen för att se solen gå upp och jaga i gryningen då fåglarna rör sig. Det är många år sen jag var på morgonjakt, men bara jag blundar kan jag leva mig tillbaka till en vettaskåra en fin vårmorgon då fåglarna kvittrar och solen börjar värma. Och spänningen då man ser fågel på håll och undrar om de tänker låta sig lockas till oss av vettarna eller inte.

Denna helg var det dock kvällsjakt som gällde för vår del. Vädret var bra. Solen sken och det blåste sådär lagom så att fåglarna rör sig. Vi letade upp en passlig udde där det var lite lä, la ut vettarna och for sedan och gömde båten i en vik. Sedan var det bara att ladda gevären, sätta sig till rätta och vänta. Vanligtvis gömmer man sig i en vettaskåra, men just denna udde har istället en djup bergsskreva där man sitter ganska skymd.

OI000062

Balder, vår kleiner münsterländer, är en väldigt mångsidig jakthund som bland annat älskar att bärga fågel. Här ligger han och spanar ut över fjärden.

OI000073

Efter en simtur i det iskalla vattnet är det skönt att ha en värmande halare på sig. Det är dessutom viktigt att hålla honom varm för att undvika vattensvans, en åkomma som visserligen inte är farlig, men som är väldigt smärtsam för hunden.

OI000069

Kaffepaus hör till! Om det är dåligt med fågel kan man alltid testa att hälla upp en kopp kaffe så kommer det plötsligt någon och sätter sig i vettarna. Funkade även denna gång!

OI000064

Balder kommer upp efter simturen och lämnar över bytet till husse.

OI000075

Mellan oss och grynnan en bit ut simmar lockfåglarna, vettarna, som ska locka gudingarna inom skotthåll för våra hagelbössor. Närmast kameran ser ni två gudingar som vi redan fällt. Eftersom vi båda har en dagskvot på två gudingar var så hade vi ännu lov att fälla två innan dagens jakt skulle vara över.

OI000071

Jag älskar färgerna på våren med det blåa vattnet och de röda klipporna i kvällssol! Saldot denna kväll blev till slut två gudingar.


Gäddfärsbiffar med vårprimörer

Skrivet av Emelie Bergendahl 09.05.2017 | 1 kommentar(er)

Längs med södra gaveln här vid huset i Salvik blir det otroligt varmt den här tiden på året. Så till vår stora glädje finns det redan en hel del mat att plocka där!

OI000082

Nässlor

Fantastiska och nyttiga primörer som kan användas på många sätt. Nässelplättar är förstås en favorit, men till middagen fick de bli en ingrediens i en salsa verde.

OI000081

Kirskål

Ännu ett ogräs som verkligen gör sig finfint på tallriken. Blir jättegott i en pesto, med eller utan nässlor, eller som soppa. Denna gång hamnade den i salsan med nässlorna.

OI000079

Rabarber

Något av det bästa jag vet på våren! Stjälkarna blev en rabarberkräm och bladen rev vi små bitar, stekte i smör och serverade till gäddfärsbiffarna.

OI000080

Tulpanerna åt vi inte, men titta så fint de blommar redan!

OI000083

På skärbrädan hittar den observante även ängssyra.

Viktors bror, som även han är kock, var här på besök så det var bara för mig att slå mig ner och njuta medan bröderna kokade ihop middagen. Det är trevligt att se proffs in action.

OI000084

Salsa verde, med förvällda nässlor och kirskål samt ängssyra, lite vitlök och olja.

(Tips! Spara vattnet från förvällningen och vattna t.ex. plantor med det när det har svalnat. Prima gödsel!)

OI000087

Gäddfärsbiffar är enkelt att göra. Och nu är man extra glad att vi orkade göra färsen färdig innan vi frös ner gäddan i vintras! Gäddfärs, ägg, grädde och salt. Stek i smör. Nam nam!

Servera med salsa verden, kokt potatis och de stekta rabarberbladen.

OI000085

Viktors bror hade köpt med sig två olika hantverksöl från Sverige som vi testade till. Det kan ju inte bli för mycket rabarber!


Nygårds skogsgrisar

Skrivet av Emelie Bergendahl 08.05.2017

OI000051

Våra bekanta här på fasta Åland började med grisar förra året. Och nu pratar vi inte industrigrisar, utan grisar som lever som grisar ska leva. Ute året om och med massor med plats att böka och springa runt. Förstås har de mysiga små hus att vistas i när vädret är ruggigt! Mesta delen av tiden bor de på beten som delvis består av skog och därmed har företaget fått namnet Nygårds skogsgrisar.

OI000061

Personligen har jag inte ätit mycket griskött de senaste åren för det smakar helt enkelt inte när jag vet hur grisar hålls idag. Inte ens ekoskinkan som jag kom hem med till julen 2015 smakade riktigt, även om den fötts upp under något bättre omständigheter. Hela släkten höll dessutom på att få slag när jag berättade vad jag betalat för den. Men ska man köpa bra kött så kostar det helt enkelt.

Nåväl, till julen 2016 när det var dags att skicka de första grisarna från Nygårds skogsgrisar på slakt så fick Viktor uppdraget att ta hand om styckningen. Det lokala slakteriet sköter alltså bara själva slakten och uppfödaren får tillbaka kropparna ostyckade. På detta sätt man kan anpassa styckningen enligt beställningarna från kunderna och så får man även en bättre inblick i alla delar av sin djuruppfödning. Man ser väldigt tydligt på köttet hur ett djur har levt och mått. Jag var med och styckade de tre första grisarna som kom från slakt ifjol och fick alltså stycka min egen julskinka till förra julen. Och visst märktes det att det inte var någon industriskinka som stod på bordet på julafton!

Men nu är det långt till julen och i grishagarna finns nu inga slaktsvin utan istället 30 griskultingar och deras mammor som glatt skuttade omkring och njöt av solen. Tror bilderna nedan säger allt.

OI000048

OI000052

Två suggor gick tillsammans med sina två veckor gamla kultingar i en större hage. Man kan verkligen se vilka fantastiska markberedare grisarna är. Även dom små nassarna hade jättestarka trynen!

OI000047

Härligt grisliv fyllt med glädjeskutt!

OI000050

Dom små var väldigt nyfikna och kom fram och provsmakade på skorna medan mamma gris inte brydde sig speciellt mycket.

OI000053

I hagarna bredvid var det matpaus både för kultingarna och hästarna.

OI000056

Och efter att de små hade ätit var det mammas tur!

OI000060

En knappt två veckor gammal kulting. Så söt!

OI000055

Denna praktfulla dam är beräknad att grisa idag, måndag. Hon höll som bäst på med att boa in sig i sin koja genom att släpa in halm och bädda.

OI000054

Viktors ben var tydligen rysligt skönt att klia sig på!

Om man vill hälsa på skogsgrisarna kan man t.ex. åka på grissafari. Mera info hittar man på deras Facebooksida.

 


Skaldjursfredag

Skrivet av Emelie Bergendahl 05.05.2017

Kategorier:
Taggar:

OI000036 1

Ända sedan jag och Viktor blev tillsammans har vi haft en fin tradition som fått namnet skaldjurfredag. Idag när jag kom till Saltvik möttes jag av räkor, krabbklor och goda tillbehör. Snabbt och gott och dessutom blir man sådär lagom mätt.

OI000037 1


Björksav

Skrivet av Emelie Bergendahl 02.05.2017

Taggar:

20170423 210135

Såhär klar och fin ser björksaven ut! I morse var den dock lite grumlig när jag var och tittade till min flaska, så nu är det dags att plugga igen hålet, tacka björken och vänta till nästa år innan det går att tappa mera björksav.

 Svenska Yle hade en artikel om björksav förra veckan med bland annat en beskrivning om hur man gör.

OI000029

Allt man behöver är en borr, en slang och en flaska eller annat uppsamlingskärl. Det tar 5 minuter att sätta igång! Har för mig att det finns färdiga set med slang och annat man behöver att köpa i en del butiker.

OI000036

Björksaven börjar droppa direkt.

OI000038

Jag har gjort hål i en kork så att saven rinner ner i flaskan utan spill och skräp.

20170428 080321

Eftersom våren varit så kall har det varit is i slangen både en och två gånger, men det har tinat ganska snabbt när solen har kommit upp. Det har inte heller kommit lika mycket sav de dagar det har varit kallare. Jag har fått mellan en halv liter och nästan två liter per dag. Viktor har tappat ur en björk på gården i Saltvik och den gav nästan 10 liter per dag. Helt galet! Det var bara att plugga igen den efter några dagar för att inte tömma den stackars björken helt.

20170423 181602

Och sen när man har samlat sin sav då? Jo, jag brukar frysa ner i halvlitersflaskor och tina en flaska nu som då när jag känner att jag behöver lite extra energi. Att blanda det med en istärning råpressad havtornssaft och dricka när man precis stigit upp ger i alla fall känslan av att man startat dagen på bästa sätt!

Savsirap

Eftersom Viktor fick så otroliga mängder med sav så testade han att koka björksavssirap. 10 liter sav ger 1 dl sirap. Jag har inte smakat ännu, men fick beskrivningen att den var sötsyrlig och ganska speciell, men god. Inväntar smakprovet med spänning!

Nu känns det lite taskigt att jag slår ett slag för björksaven när säsongen redan börjar lida mot sitt slut, men det kommer ju en ny vår nästa år. Så länge björkarna inte visar så mycket grönt kan man ännu prova att tappa och lite längre norrut i landet har våren kanske inte kommit lika långt.

Kom gärna med tips på vad ni brukar göra med björksaven! Skulle vara kul att testa något annat än att bara dricka den som den är, även om det också är gott.