Header

Vinterfiske: att hugga ut nät

Skrivet av Emelie Bergendahl 25.02.2018 | 2 kommentar(er)

Fiske8 2017En av mina favoritupplevelser i skärgården på vintern är att röra mig på isen. På något sätt känns det som en ännu större frihet än att åka båt. Man får nya vägar att gå på hundpromenad på, härliga rutter att ta sig fram på skidor på och är det riktigt bra isvintrar så kan man ta sig till och från t.ex. fasta Åland utan att behöva passa färjtider för en gång skull. Jag har också ett par nyinköpta långfärdsskridskor som ligger och väntar på att få användas.

Det var bra många år sen som vi hade en riktigt bra isvinter runt Brändö, men tack vare de senaste veckornas riktiga vinterväder så är det nu riktigt skapliga isar. Vi högg ut fyra nät redan i slutet av januari, men det kom en period av blidväder efter bara några dagar och vattnet kom upp på isen såpass mycket att vi var tvungna att ta upp näten igen. För en par veckor sedan gjorde vi ett nytt försök och nu är det riktigt fin och stark is. I viken där vi har näten är det ungefär 30 centimeter is just nu, vilket betyder att man kan köra ända ut till näten med bil om man vill det.

Ifjol vid den här tiden hade vi näten ute i fem veckor och njöt av många härliga förmiddagar ute på isen. Det bjöds också på många kalla förmiddagar då jag trodde att jag skulle förlora ett finger eller två då dom var stela, värkande och blöta av att t.ex. kämpa i 20 minuter för att få loss en stor intrasslad forell, men av någon anledning glömmer man just dom stunderna ganska snabbt. Jag har nu börjat ha tunna vantar med plasthandskar utanpå för att slippa frysa händerna av mig då jag drar nät. En del fiskare är kanske lite tuffare och vittjar utan vantar/handskar, men jag ogillar att frysa om händerna.

OI000502Då man fiskar på vintern så har man helt enkelt nätet under isen mellan två vakar. Vid varje vak är nätet fäst vid t.ex. ett kors gjort av två käppar. För att vittja nätet knyter man loss nätet vid den ena vaken och fäster ett långt, tunt snöre. Snöret måste vara längre än nätet. Sedan drar man upp nätet vid den ena vaken, medan snöret åker ner under isen. Då man vittjat nätet färdigt så drar man helt enkelt ut nätet under isen igen genom att dra tillbaka snöret. Jag tänkte gå lite mera in på själva vittjande i ett senare inlägg så håll utkik!

Jag tänkte nu förklara hur vi gör då vi hugger ut ett nät.

Man behöver en isbill, en spade, en nätutdragare, ett nät, ett snöre som är längre än nätet samt något att fästa repet i vid varje vak.OI000511OI000510Börja med att hugga en vak. Detta är bra träning för axlarna!

OI000497Sedan behöver man en nätutdragare. Det finns lite olika varianter. Näturdragaren "vandrar" under isen med ett långt snöre fäst i sig. Den har oftast en gäll färg så att man kan se var den är genom isen. Den hörs också ganska bra, vilket underlättade för oss nu när det var en del snö på skrovlig is.

OI000506Skjutsa ner utdragaren i vaken med önskad riktning. På vår variant av utdragare knycker man i snöret för att få den att vandra framåt. Sedan stegar man ut den ungefärliga längden på nätet och försöker lokalisera utdragaren när den är ungefär på rätt ställe. Om det är blankis syns den förstås hur bra om helst, men som i vårt fall så får man leka lite detektiv.

OI000522Då man tycker att utdragaren är på lämpligt avstånd från vaken så hugger man en till vak och plockar upp utdragaren. Om man tittar noga på bilden kan man ana en viss nyansskillnad på isen där som utdragaren ligger. Då utdragaren har gjort sitt jobb har man ett snöre under isen mellan vakarna. Sedan är det bara att fästa nätet i ena ändan av snöret och dra i andra ändan av snöret så att snöret kommer upp ur den ena vaken och nätet dras ner under i isen via den andra vaken.

Vi hugger oftast ut två nät efter varandra. Det gör att man bara behöver hugga tre vakar. Då gör man en lite större vak i mitten som man använder för att dra upp näten, ett i gången förstås. Den andra två vakarna kan vara lite mindre eftersom det bara är snöret som ska upp och ner genom den vaken och inga storfångster.


Ät mera mört!

Skrivet av Emelie Bergendahl 18.01.2018

MortMört fiskad förra vintern då vi hade nät under isen.

Jag läste en intressant artikel på Yle häromdagen som handlar om att WWF menar att ett bra sätt att hjälpa Östersjön är att äta mera "skräpfisk" som t.ex. mört. Kul tycker jag som redan för snart ett år sedan då jag började blogga slog ett slag för mörten som matfisk! Det inlägget kan ni läsa här. Och visst är det lite märkligt att vi importerar råvaror från hela världen i jakten på protein medan det simmar fullt med fisk i vattnen omkring oss. Billig fisk dessutom. Ytterligare så hjälper vi Östersjön genom att dra upp kväve och fosfor ur vattnet genom att ta upp fisken.

Det som gör mörten lite lurig är ju att den är väldigt svår att bena. Vi löser det genom att mala mörten till färs! Mer om det i inlägget som jag länkade till ovan.

Den som vill läsa artikeln från Yle hittar den här.


En närproducerad jul

Skrivet av Emelie Bergendahl 30.12.2017

OI000290

I tider som jul då det står extra mycket mat på borden så tycker jag att det är extra viktigt att tänka på var och hur maten produceras. Därför strävar jag till en så närproducerad jul som möjligt. Det finns ju alltid saker som inte går att odla eller fånga själv, t.ex. sillen, men då finns alltid möjligheten att välja ett så hållbart alternativ som möjligt.

Här nedan kommer lite av det vi hade på årets julbord:

OI000053 3Grönkålen och purpurkålen var jag och plockade i växthuset på julafton. Den är marinerad med kallpressad rapsolja från Överängs kvarn, en skvätt vinäger, en skvätt soja och lite salt.

OI000073 2Julskinkan kommer från Nygårds skogsgrisar som jag skrivit om här. I år var första årets som jag tillagade och griljerade julskinkan.

Köttbullarna, som tydligen inte fastnade på bild, var gjorda på älg. För att få upp fetthalten lite så malde jag lite av skogsgrisen och blandade med i smeten.

received 10212971622658062

OI000050 2Siken har jag både fiskat och gravat själv. Vi fick tre sikar och de var aningen större än vad bilden vill påskina, haha. Jag gravade den med socker, salt, egen dill och lite rosépeppar. Den övriga fisken på julbordet var också den närproducerad. Vi har en stor fiskodling här på Brändö och fisk därifrån fanns i form av varmrökt forell, varmrökt sik, kallrökt forell och forellrom.

OI99Och så lådorna. Kålroten köpte vi, men morötterna till morotslådan har vi odlat själva och potatisen har min farbror och hans fru odlat. Igår när jag inventerade frölagret så hittade jag kålrotsfrön så kanske alla lådor innehåller hemodlade råvaror nästa år! Sedan började jag på julafton fundera på varför i hela fridens namn våra lådor alltid tillagas och serveras i aluminiumformar?! Det måste det bli ändring på till nästa år!

OI000197 2


Till efterrätt lagade jag en parfait med lingon och vitchoklad, gjord på åländsk grädde och med hemplockade lingon. Det var lingon i parfaiten och ovanpå. Sedan kokade jag en kinuskisås till det. Alla var mätta, men hela skapelsen tog ändå slut till sist!

OI000049 2

OI000019 1Selma och Balder önskar god fortsättning!

OI000371Igår började vi också förberedelserna inför nyårsmiddagen. Gissa vad vi ska äta till huvudrätt!

 


Stekta abborrfiléer

Skrivet av Emelie Bergendahl 30.08.2017

OI000238Finns det något godare än stekta abborrfiléer? Gärna dubbelpanerade med både mjöl och skorpsmulor och så stekta i en stor klick smör. Att sedan få äta dem tillsammans med grönsaker som man precis skördat i växthuset  är vardagslyx på högsta nivå om ni frågar mig!

Fiskelyckan gällande abborre har varit ganska torftig här i vattnen kring Brändö på sistone om man ska tro på fiskehistorierna, men vi gjorde ett försök ändå. I måndags var jag alltså ut och drog upp näten med min mormor och morfar. Vilket utmärkt sätt att spendera en stund efter jobbet och dessutom ta vara på en av de sista sensommardagarna. Mormor och morfar hade varit och lagt näten medan jag var på jobb, men jag och Selma hängde med för att dra upp. 

OI000229Dagens arbetsfördelningar var att mormor rodde, morfar drog nät, Selma övervakade det hela och jag fotograferade och njöt av vädret.

OI000231Morfar och Selma drar upp abborrnät.

OI000234Lycklig hund och vackra sensommarfärger!

OI000237Abborre, dill, morötter och tomater. Potatisen, det enda jag köpt, stod redan på spisen och kokade.

OI000238

Klart att äta! Det gröna på tallriken är grönkål och pak choi som fick mjukna lite snabbt i stekpannan med morötterna och tomaterna.

#levlokalt


#levlokalt

Skrivet av Emelie Bergendahl 22.08.2017

Foodly har dragit igång en kampanj under #levlokalt som handlar om att främja närodlat och lokala råvaror. Jag tycker att det är en alldeles klockren hashtag som jag definitivt även kommer att använda på Instagram m.m. i framtiden. Önskar nästan att jag kommit på den själv, haha. Kampanjen pågår till 17 september och här kan ni läsa om vad den går ut på.

Lite #levlokalt-mat som jag kokat ihop på sistone är till exempel:
OI000115Soppa på morot och egenodlad grönkål med grönkålschips på toppen.

OI000117Färsbiffar på hjortkalv (skjuten några hundra meter bakom mina föräldrars hus), lokal sallad med egenodlade tomater och salladsost från Mattas gårdsmejeri samt kokt spelt från Överängs kvarn här på Åland. Såsen består främst av det lokala mejeriets grädde och det röda är en lingon-rosmarinsirap som jag köpte av en annan mathantverkare då vi hade träff i Ekenäs i våras.

Jag vill verkligen slå ett slag för kokta hela korn istället för ris. De är näringsrika och det brukar finnas att få tag på från lokala producenter. Det kan ta upp till en timme att koka dem, men jag brukar koka en ordentlig sats en kväll då jag har tid och sedan äta till några måltider under dagarna framöver.

OI000124Lite goda lokala och hemodlade ingredienser som blev...

OI000131...en paj med grönkål, tomater och lök! Till pajskalet använde jag detta recept från min duktiga kollega Jessica här på Foodly.

Istället för pinje- eller valnötter, som ofta finns i dylika pajrecept, tycker jag att man kan använda solroskärnor, som ju kan odlas lokalt.

Jag brukar titta in på #levlokalt på Instagram lite nu och då. Jag hoppas att jag snart hittar många av era inspirerande bilder och recept där!


Kräftpremiär!

Skrivet av Emelie Bergendahl 25.07.2017

OI218Den 21 juli på morgonen får de som kräftar fiska upp årets första kräftburar. Årets kräftpremiär inföll i fredags och jag jobbade på Silverskär där ett gäng traditionsenligt har kräftskiva den 21:a varje år. De senaste åren har det varit extra spännande att få veta hur det ser ut i burarna eftersom vädret inte alls har varit gynnsamt för kräftorna. Är det t.ex. kallt i vattnet, som det har varit i år, så byter kräftorna skal långsammare och kan då ha alldeles för mjukt skal för att tas upp och kunna kokas. Vädret till trots så lyckades fisket någorlunda i år, storleken på kräftorna var bra och kräftskivan kunde hållas!
OI000214Den kallas sommaren gjorde ett litet uppehåll och vädret var strålande!

OI000221Viktor förbereder kräftor med tillbehör.

OI221Citroner, hackad dill och gräslöksmajonnäs.

OI000216

OI000218Medan Viktor förberedde maten så dukade vi uteborden på Klobben.

 OI000223Efter kräftorna och en bit paj var det dags för efterrätt. Honung-yoghurtmousse med färska bär och rostad havre.

OI225Tänk så enkelt och vackert det är att dekorera med säsongens ätliga blommor! Här blåklint i olika färger samt ringblommor.

OI000225Medan festen fortsatte på Klobben styrde jag och disken tillbaka till Silverskär i den vackra skymningen. Och jo, det blev faktiskt en kräftklo över som jag åt med andakt!