Sofies header

Saltig gröt med getost och gulbeta

Skrivet av Sofie Sergelius 16.10.2017

 Gulbets och getostgrot 2

Mitt immunsystem är ett skämt, och efter att ännu en gång ha lyckats få flunssa så gjorde jag det som alla normala människor måste göra: Avbokade mina lördagsplaner och kokade en salt gröt. Sen att det tog mig tre dagar att skriva är en annan trevlig bieffekt av att ha feber. Min hjärna är på semester tills vidare. Anyhoo: Getost och betor är en match made in heaven så naturligtvis kombinerade jag dem och tillsatte lite timjan och honung.

Gulbets och getostgrot 3

Salt gröt är extremt underskattat. Enkelt, extremt versitilt och bästa comfortmaten ever. I stil med en gryta går en gröt att smaksätta helt enligt eget tycke. 2015 började den salta gröten göra ett namn för sig runt om i världen, och jag tycker det är dags att ta trenden till Finland. Kallgröt är redan en stor grej så varför skulle inte även salt gröt kunna bli det? Jag tänkte i alla fall göra flera i den här stilen.

Heston Blumenthal är känd för sin snigelgröt, varmed det är näst på min lista över rätter att testa. Har ett roligt nytt bloggtema på kommande nästa vecka och då passar snigelgröten bra in :) Men tills dess kan den som vill prova på en lite mera down to earth salt gröt med gulbeta och getost.

 

 Gulbets och getostgrot 4

GRÖT MED GULBETA OCH GETOST

4 portioner

4 st gulbetor

2 st polkabetor

450 g getost (stor rund)

3 dl havregryn

3 dl vatten

3 dl mjölk

1.5 st grönsaksbuljongtärning

1 tsk salt

2 krm chiliflingor

0,5 tsk grovmalen svartpeppar

1 msk färsk timjan

1 msk honung

4 st fikon

1 msk hackade valnötter

 

  1. Skala gulbetorna och riv dem fint med ett rivjärn. Skala och skiva polkabetorna riktigt tunt.
  2. Halvera getosten och skär fyra tjocka skivor av den ena halva. Skär andra halvan av getosten i små tärningar.
  3. Koka gröten genom att kombinera havregryn, vatten, mjölk och grönsaksbuljongtärningarna i en kastrull. Koka på medelvärme i ett par minuter. Tillsätt därefter den rivna gulbetan, den tärnade getosten, chiliflingor, salt och peppar. Rör om ordentligt och häll upp i skålar.
  4. Skär fikonen i klyftor. Stek getostskivorna i en riktigt het stekpanna utan fett, cirka 1 minut per sida.
  5. Toppa gröten med den stekta getosten, de skivade polkabetorna, timjan, honung och hackade valnötter.

Gulbets och getostgrot 1

 


Foodlys höstmys-lista

Skrivet av Sofie Sergelius 11.10.2017

Här i Vasa har det varit regn och rusk i ett par dagar, så vad passar då bättre än en höstlista men temat mat :)

På hösten bakar/lagar jag: Pumpapaj. Håller just nu på med ett recept på en salt pumpapaj. Hade hoppats på att få den klar före den här listan, men har inte haft tid att göra den. Den publiceras alltså troligen under slutet av nästa vecka :)

Pumpapajtryfflar

Pumpapajtryfflar från förra Halloween


Favorit höstråvara: Pumpa, no dout. Men nog är jag även ett fan av Brysselkål. All kål. Kål är gott.


På hösten måste man tillreda: Svampsås, pumpapaj, värmande grytor och äppelpaj med vaniljsås.

Persisk kyckling

Persisk kycklingryta

 

Amerikansk appelpaj webb

Amerikansk äppelpaj


Jag brukar ta vara på följande från naturen: Jag älskar att gå i svampskogen! Vi har fina skogsområden på vårt lande och jag önskar att jag kunde spendera mycket mera tid där. Jag och Erik tycker även om att plocka bär. Nu är det dags för lingon men i år är frysen alldeles för full för att vi sku ha utrymme med mera.


Då det regnar och ruskar äter/dricker jag helst: Te med honung och mjölk. Det värmer och känns super mysig att sjunka ner i soffan men en kopp te och se på höstens bästa serier (The Walking Dead, American Horror Story, The Last Man on Earth). Ifall man bara måste gå ut genom dörren så ska man i alla fall klä sig stiligt. Helst i gula regnkläder, sydvest och crocs. Muy muy stylish.

Regn

Mitt bästa hösttips: Tänd massor med ljus, baka en pumpapaj och parkera dig i soffan med en bra bok. 


Det bästa med hösten (matmässigt): Alla fina råvaror. Och Halloween!!! Då ska man laga all möjlig scary mat och det finns ingenting bättre! Jag har varje år lika roligt då jag ska göra Halloween man, och en av orsakerna att jag vill ha fest varje år. Det finns så mycket mat som ska ätas upp :) Men i år är det matmässan på Halloween så jag får nöja mig med den :). Men bara i år! Nästa år ska det definitivt vara party igen.

Halloween kex


Bakom kulisserna. Del 3: Fula bakverk och misslyckade recept

Skrivet av Sofie Sergelius 06.10.2017

Misslyckade halloweenkex

Jaa..aa gott folk. Det finns en orsak till att alla recept ska provas innan de är klara för publicering. Case Halloween cookies. Goda, med helt insane fula.

Johanna på kontoret gjorde ett roligt instagram inlägg då jag kom med kexen till jobbet idag:

Misslyckade halloweenkex Johanna

Man borde bara skratta då man misslyckas, eftersom det i detta fall definitivt inte är något farligt. Men jag måste säga att jag inte hade vidare bra humor torsdag kväll efter att ha bakat fem plåtar med fula kex, som var så äckligt goda att jag dessutom åt typ 10. Ska baka en ny sats ikväll och hoppas på att det går bättre. Och att det finns frivilliga att äta upp dem efteråt. Kan inte äta så här mycket kex. Kommer att se ut som en luftballong vid jul.

Men grejjen är ju den att alla måste kunna misslyckas ibland. Att skapa ett recept är ändå inte världens lättaste grej, speciellt inte om det ska publiceras och vara användbart. Jag godkänner ingenting till sajten som inte provats, och det är ännu viktigare då det kommer till recept som publiceras i print.

Ett exempel på ett misslyckat recept däremot är ett som jag inte till en början tyckte var vidare misslyckat, bara lite smaklöst kanske. Och då kan det ju naturligtvis inte heller publiceras. Fick även det som hemläxa till helgen (jag ger läxor åt mig för att alltid hinna till mina deadlines).

Lakudonits

Här var problemet nog smaken. Det var inte så wau-pau som jag hoppades. Och igen: ingen idé att publicera något som inte når ribban. Receptet var mediokert (usch vilket hemskt ord), och då är det bara att prova på nytt. 

På tal om recept så fick mail idag av en privatperson som lagat äppeldonitsarna jag hade gjort till veckans tidning. Hon undra över mängden bakpulver i receptet eftersom hon tyckte det lämna en bismak i munnen. Hon har rätt, och det är extremt tacksamt att någon skickar och berättar. Orsaken till den enorma mängden bakpulver var det rivna äpplet som tynger ner degen. Jag var osäker på ifall en mindre mängd skulle ge platta bakverk. Jag ska nu i helgen prova på en variant med mindre bakpulver och se ifall det skulle vara bättre så. Men jag skulle själv inte ha tänkt på saken ifall hon inte skickat mail om det. Konstruktiv kritik är så otroligt uppskattat, hur skulle man annars göra det bättre nästa gång? Men skillnaden mot lakritsdonitsarna är här att jag inte var missnöjd med äppeldonitsarna, de höll måttet. Men de kunde så klart ha varit ännu bättre :)

Skicka alltså mycket gärna feedback på recept ni provat: bra/dålig. Om jag lärde mig ens en sak från ÅA är att konstruktiv kritik är guld värd. 


Foodlys baknings­lista

Skrivet av Sofie Sergelius 04.10.2017

Kanelbullens dag till ära har Foodlys veckans lista temat bakning. Jag har tidigare påpekat att jag inte är en bakningsmänniska, men det är bara för att jag föredrar salt mat. Men troligen bakar jag ändå mera än helt vanliga människor. Mycket på grund av jobbet :) Ska just idag handla inför Halloween, och då ska det bakas en del smått och gott.

 

FOODLYS BAKNINGSLISTA

Mitt första bakningsminne: Baka örfilar och Bostonkaka med mamma <3

Mitt favoritbakverk/ min favoritbakelse: Gud vad svårt att svara på. Mammas Bostonkaka är fantastisk, men måste säga att Café Esplanads örfilar nog var en favorit hur länge som helst. Där bruka vi sitta efter skolan och äta bulla och dricka kaffe. Nostalgiskt.

Jag bakar helst tillsammans med: Ensam. Är lite av en kontrollfreak och har svårt att låta någon annan göra något i köket. 

Min bravur: Hmm...Det är nog kanske ändå helt vanlig bulla. Det tycker jag om och kan. Blåbärspaj är nog också kiva, men mera av en säsongs grejj.

På bageri/konditori köper jag: Något jag inte skulle göra hemma eftersom det är för tidskrävande. Brukar även köpa det som är en specialité för just det bageriet/landet. 

vienna

Apfelstrudel i Wien

 

Paris

Tarte tatin i Paris

 

Bästa bakelsen/bakverket jag någonsin ätit: Matcha- black sesame soft serve Taiyaki i New York. Det var nästan en av orsakerna varför jag skulle dit över huvud taget :) 

taiyaki

Ett recept jag totalt misslyckat med: Brownies. Eriks föräldrar skulle komma till oss och jag sku imponera på dem. Degen skar sig eftersom jag använde varmt smör och ett kylskåpskallt ägg. Det blev en bränd smulig klump i ugnen. Fick bjuda dem på köpta kex. Nolo. Och sen har jag mokat en Pasteis de Nata. Provade en gång men det gick så åt skogen att jag inte provat efter det mera. Ska definitivt ta tag i det snart. Sufflé har jag ju nog också misslyckats med. I skolan. Då alla såg på och blev utan efterrätt för att jag moka. Hups.

Bakverk jag helst bjuder på då jag vill imponera på någon: I wish: èclairs. Påriktigt: Snickersbiscotti.

Bakelse/bakverk jag velat testa men inte haft tid till: Croissanter från scratch. Har så långe tänkt prova men det blir bara aldrig av.

Ett bakningstips: Läs receptet :) Bakning handlar om kemi så det lönar sig att åtminstone kolla på de kritiska stegen innan man börjar wing it.

Top 5 baknings Bucket list: Någon vacker dag ska jag laga:

  1. Perfekta Macarones
  2. Levain bröd på egen surdeg
  3. Croissant from scratch
  4. Siciliansk Cannoli
  5. Choklad sufflé

Tiramisu Pannacotta

Skrivet av Sofie Sergelius 30.09.2017 | 2 kommentar(er)

Tiramisu pannacotta forstaIdag har vi tjejkväll och jag står för desserten. Jag fick ett önskemål om att laga en Tiramisu, men en i sällskapet har celiaki så hon kan inte äta det. För att det inte ska vara orättvist tänkte jag nu laga någonting liknande, men utan gluten. Vad gör man då? Jo man gör en super enkel pannacotta! En pannacotta med mascarpone, cointreau och kaffe ger Christine samma stil av smakupplevelse som vi andra får av den klassiska Tiramisun. Och rätt ska vara rätt. Att alla andra äter något hemgjort och en blir utan eller får typ en bit choklad är ju oacceptablet. 

Pannacotta hör nog till de absolut lättaste desserterna man kan bjuda på. Alltid gott, och svår att misslyckas med. Det är bara att välja vilken smak man vill ha :) 

Tiramisu pannacotta andra

Jag blev rätt nöjd med den jag svängde ihop igår och tänkte att det kanske finns andra i samma situation. Ni som inte kan äta Tiramisu kan nu istället njuta av tiramisu pannacotta :) Enjoy!

 

TIRAMISU PANNACOTTA

  • 3 gelatinblad
  • 2 dl mjölk
  • 3,5 dl grädde
  • 1 dl mascarpone
  • 1 dl socker
  • 3 msk Cointreau
  • 2 msk snabbkaffe

 

  1. Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 minuter. Kramar ur.
  2. Hetta upp mjölken i en liten kastrull, häll över i en skål och tillsätt de urkramade gelatinbladen.
  3. Koka upp grädde i en liten kastrull, rör ner mascarpone  och tillsätt socker. Rör om tills sockret smält.
  4. Tillsätt cointreau och snabbkaffe. Rör om i en minut tills snabbkaffet löst upp och häll därefter i mjölken med gelatinet.
  5. Häll över i önskvärda former och ställ i kallt för minst fyra timmar. 
  6. Ta fram den stelnade pannacottan och pudra över mörkt kakaopulver. Servera med en kopp starkt kaffe.

Tiramisu pannacotta tredje

 


Nelimarkka vingård i Sundom

Skrivet av Sofie Sergelius 29.09.2017

Nelimarkka vingard

Förra fredagen (den 22.9) hade jag äran att tillsammans med Oneologiska sällskapet i Vasa besöka Nelimarkka vingård i Sundom. Tage Neuman, som skriver om vin till Foodly, bjöd med mig.  Även om jag varit på tastings tidigare och bekantat mig med diverse vingårdar, så är det ju nog något speciellt att göra det i hemland, tillsammans med ett gäng vinkonnässörer. Klockan 17.30 hämtades jag hemifrån och 18.00 började vår rundtur. Under två timmar fick vi bekanta oss med Nelimarkkas vingård och vinproduktionen i Sundom. En upplevelse jag verkligen rekommenderar även för dem som inte är vidare intresserade av vin.

Första druvan som ägaren Kaarlo Nelimarkka började odla år 1975 var Pinot Noir. Pinot Noir är egentligen en svårodlad druva, varav det är extra imponerande att Nelimarkka valt att börja med något som är svårt, i en helt ny omgivning i ett land där man inte skulle tro att vinrankor mår så värst bra. Pinot Noir är en blå druva och vinet har ofta toner av solmogna jordgubbar, vilket gör det ganska enkelt att känna igen. Pinot Noir passar bra med kött och stekt fisk, och ett riktigt moget vin fungerar även bra med mustiga grytor. Rolig fakta: Det hälsosammaste vinet sägs härstamma från Chile och är en Cabernet Sauvignon, men näst hälsosammast av alla druvsorter är just pärlan Pinot Noir.

Nelimarkka rundtur

2017 kommer att vara den sämsta skörden på 47 år, menar Kaarlo. Under vanliga skördetider brukar de få tillräckligt med druvor till 400 flaskor vin. I år ser det slutliga talet ut att ligga på kring 100 flaskor, en fjärdedel av ett vanligt år. 

Finland räknas enligt EU inte som ett vinland, varmed Nelimarkka inte kan sälja av sin produkt. Han berättade att han haft stora drömmar om att leva som vinodlare och -producent, troligen varit det i ett tidigare liv, men fick nu nöja sig med att odla för det egna intresset. För tillfället har Nelimarkka över 1 000 vinrankor, men hoppas på att vid slutet av året vara uppe i 2 000.  Ett 50-tal olika sorter har funnits representerade bland Nelimarkkas vindruvor, bland annat Pinor Noir, Rondo, Gewürztraminer, Solaris, Summersweet och Madeleine Angevine. 

RondoRondo

Efter att ha strövat omkring bland vinrankorna (eller bredvid i alla fall), så hade vi en vintasting i grönrummet. Vi fick smaka på ett vittvin, ett rosévin och ett rödvin. I vanliga fall är jag en rosé människa, men i det här fallet favoriserade jag vittvinet. Fräsch och luftigt med smak av citrus. 

Vittvin

Rosévinet var 100 % Summersweet medan rödvinet var 100% Pinot Noir.

Rose

Och jag måste verkligen uttrycka min besvikelse över att EU bestämt att man inte får sälja finsk-odlat vin. Jag skulle mer än gärna ha gått hem med ett par flaskor av vittvinet. Men blev själv lite inspirerad att prova odla en vinranka på vårt lande i Kimito. Zilga sägs vara den lättaste druvan att odla. Zilga producerar små, blåa, söta druvor i stora klasar. Vill man prova på att odla Zilga kan man försöka få rankan att växa upp längs en vägg och klippa av utväxten cirka 2 cm från rankan. Druvorna går bra att göra marmelad och sylt på.

Efter att vi dränerat det sista ur våra glas körde vi vidare mot Vasklot, där det var källartömmningsfest och winetasting på SingSing. Nu serverades vi två sorters vittvin och ett rödvin. Naturligtvis var maten matchad med vinet som serverades, men det ovanliga var att masten som beställts från cateringen hade utgått från de vin som skulle serveras. Det brukar vara åt andra hållet. Jag gillar skarpt den här varianten. Alla tre vin var verkligen perfekta med kyckling och fick middagen att bli en fantastisk måltid. Att vinet och maten diskuterar sinsemellan är otroligt viktigt. Så håll upp ögonen efter de vita vinen Stellenbosch Pecan Stream chenin Blanc 2007, Marco Scolaris Pinot Grigio 2007, och rödvinet Pannonhalmi Apátsági Pinot Noir 2012 ifall ni ska äta kyckling hemma och behöver ett passande vin till. 

Winetasting pa SingSing

Taggar:
Kategorier:
Skriv en kommentar 0

Sevendays Bucketlist

Skrivet av Sofie Sergelius 28.09.2017

En bucketlist alltså. Just ett inlägg som jag i mitt senaste blogginlägg sa att jag inte gör: skriver om något som inte är direkt relaterat till mat. Men jag kunde inte låta bli helt enkelt. Jag har en bucketlist på min telefon, men om jag delar med mig vad jag tänkt så kanske jag till och med tar mig i kragen och gör det! Jag litar på att det här ska motivera mig att göra det jag redan hade på min lista att åstadkomma innan jag fyllde 25. Den tiden kom och susade förbi. Nästa är vad jag ska hinna med innan jag fyller 35! 30 är för nära, can't make it.

Hit vill jag resa: Dit jag aldrig varit tidigare, plus ett par ställen jag redan besökt. Tokyo (Japan) definitivt på nytt. Just nu ligger nog Australien, Nya Zeeland och New Orleans högst upp på listan.


Det här vill jag äta: ALLT! Det finns så mycket jag aldrig smakat på som jag vill äta nångång. Det jag genast kommer att tänka på är en super färsk Lobsterroll i Maine, Beignet i New Orleans och Ramen i Tokyo.

received 10153617765157118


En artist jag vill se live: Seal eller Josh Groban. Kan inte välja vem vilkendera.


Det här vill jag uppleva:  Halloween i Amerika. Älskar halloween och var redan som barn super jelly på alla jag såg i filmer och serier som kunde gå omkring och Trick or Treat på gatan. Det är en kultur jag önskar att vi sku ha i vårt land. 


Ett språk jag vill lära mig: Spanska flytande innan 30, franska före 35 och definitivt italienska där emellan.


En sport jag vill prova på: Fallskärmshoppning har jag redan flera år villat prova. Är bara rädd för att jag inte sku våga mera. 


Här vill jag bo: Tokyo utan tvekan. Och ser nog fram emot att flytta hem till Helsingfors så småningom, ifall det går att fixa med jobbet.


Den här boken vill jag läsa: Sinuhe Egyptiläinen på finska.


En kraftansträngning jag vill klara av: 100 kg benpress utan problem sku vara super cool.


En utmaning jag ska klara: Sku gärna klara av Tought Vikings eller Zombie Run :)


Ett äventyr som jag vill vara med om: Bo och arbeta på resande fot. Typ matjournalist worldwide.


Det här vill jag äga: Mitt eget liv. Vill inte att någon annan ska kunna styra och ställa i hur jag ska leva. Om det var ett tråkigt svar så vill jag rent materiellt äga ett privatflygplan. Just saying.


Ett jobb jag vill prova på: Är extremt nöjd med det jag redan valt att göra. Så samma sak men i ännu större skala.


Ett mål med min hälsa: Att klara av allt jag försöker utsätta min kropp för. Så nolo då man blir andfådd av att typ spring en kort stund. Om det sku bli typ en Zombie apocalypse så sku jag inte klara mig i det skick jag är nu.

KgfSp3X
En person jag vill träffa: Nigella Lawson!


En restaurang jag vill äta på: ÄÄÄ finns för många! Det som lockar allra mest är säkert ändå White Rabbit i Moskva eller Grotta Palazzese i Puglio Italien.


En känsla jag vill få känna: Totalt lugn. Ingen stress över något, och att inte ha något som borde/kunde/ska göras.


Det här vill jag skapa: Ett liv som jag älskar, där jobbet känns mera som en hobby och där familjen har det bra.

 


Lakritsinlagd blomkål

Skrivet av Sofie Sergelius 24.09.2017 | 1 kommentar(er)

Lakritsinlagd blomkal first

Nu är tiden inne för inläggningar! Årets första står nu i kylskåpet i väntan på att få sällskap. Det fina med inläggningar är att man i princip kan pickla vad som helst! Jag intervjuade Anita Storm vid Martha-förbundet förra veckan, och fick inspiration av henne att börja göra mera inläggningar hemma. Men först tänkte jag ta upp något jag noterat angående bloggandet.

Min Facebook feed består numera nästan bara av recept, blogginlägg om mat, olika mattidningars nyaste artiklar etc. Måste erkänna här att jag är extremt dålig på att läsa andra människors blogginlägg eftersom jag ofta bara skrollar förbi tills jag kommer till receptet. Men jag har märkt att jag kanske är en minoritet här. Dom flesta jag nu talat med läser hela inlägg, och tycker om att se annat än bara recept i en matblogg.

Säkert är vi alla olika. Vissa vill läsa om det som Erik kallar för "hömppää" medan andra som jag läser bara det jag är ute efter. Oftast recept eftersom mitt liv bara cirkulerar kring mat. Och jo det är en annan sak att skriva själv. Jag förväntar mig inte att folk ska verkligen läsa allt jag skriver, jag ser det mera som en dagbok. Det känns lugnande att skriva såhär. Förr var det dagböcker, sedan kalendrar, nu blogginlägg. 

För att komma till poängen: lakritsinlagd blomkål. Ett recept jag hittade på bloggen Vaimomatskuu. Hon skriver mycket och länge innan receptet kommer emot och det fick mig att fundera på saken. Och vad annat har jag att göra en söndag kväll än dricka vin och fundera samtidigt som jag ser på Fear the Walking Dead. Ska jag ändra min egen stil och börja skriva mera like I care, eller ska jag köra mitt eget race?

Lakritsinlagd blomkal second

Juulias (bloggaren på Vaimomatskuu) recept såg bara så delicious ut att jag måste prova det med blomkålen som blivit kvar i kylskåpet från förra veckan. Jag är inget fan av kryddpeppar varmed jag lite gjorde om receptet som hon hade. Man tager vad man haver, och i detta hushåll haver vi definitivt inte kryddpeppar. Det fina med en inläggning är att så länge som man följer den klassiska 123-metoden (1 del ättika, 2 delar socker, 3 delar vatten) så kan man variera smaksättningen. 

Lakritsinlagd blomkål passar utmärkt tillsammans med bland annat gravad lax. Jag tror jag även kommer att spara en burk till julen.

LAKRITSINLAGD BLOMKÅL

400 g blomkål

 

3 dl vatten

2 dl farinsocker

1 dl starkspritsvinäger

1 msk lakritspulver

3 hela nejlikor

5 st stjärnanis

2 cm bit ingefära

1 mild chili

 

  1. Sterilisera ett par glasburkar genom att värma dem i 10 minuter i en 100 grader varm ugn.
  2. Skär chilin på hälft på längden, och skiva ingefäran tunt. Fördela jämnt i de steriliserade glasburkarna.
  3. Tvätta blomkålen och skär i buketter. Koka blomkålen i cirka 10 minuter tills den blivit lite mjuk. Den kommer att fortsätta mjukna i det heta laget, så den behöver inte vara färdig i det här skedet. Fördela blomkålen i burkarna.
  4. Tillred lakritslagen genom att blanda ihop vatten, socker, lakritspulver, nejlikor och stjärnanis. Koka upp under ständig omrörning, och ta bort från plattan då sockret smält. Rör ner ättikan.
  5. Häll lagen i burkarna så att den täcker all blomkål och kommer ända upp till kanten på burken. Försegla burken och låt stå i rumstemperatur tills lagen svalnat.
  6. Låt blomkålen dra sig fem dagar i lagen innan servering. 

 

Lakritsinlagd blomkal third

 


Matblogg­lista

Skrivet av Sofie Sergelius 18.09.2017

Veckans lista handlar om varför jag började blogga om just mat.  Svaret är ganska självklart: för att mat är mitt liv. Idag på morgonen steg jag tidigt upp för att kunna njuta av en vaniljgröt med mini kiwin, och tänkte på riktigt börja gråta då jag märkte att jag inte hade havregryn hemma! Måste äta sushin som blev över från igår kväll. Hade sparat dem till kvällens middag så nu måste jag hitta på något annat istället. Höh. 

Men tillbaka till listan: veckans tema tror (hoppas) jag att alla Foodlys bloggare skulle ha tid att svara på. Är själv nämligen super nyfiken :)

matblogglista

Därför började jag blogga om mat:

Vad annat skulle jag blogga om? Nej det var nog alltid mat. Hade inte ens tänkt börja blogga, men då jag startade min egna firma 2016 så tänkte jag att why not. Skapade en webbsida och började. Det höll i två månader innan jag fick jobb på HSS Media och startade Foodly. Naturligtvis skulle jag flytta bloggen hit.

 

Mitt första matblogginlägg:

Jag tror mitt första blogginlägg någonsin var Zucchinipizza, som jag sedan flyttade över under Foodlys recept då jag stängde min gamla hemsida.

 

Min bloggstil:

Vardagsmat med en tvist, så beskrev min kompis Madde det. Kanske det stämmer. Tycker själv inte att det jag gör är super svårt eller extremt exotiskt. Ofta är det husmanskost som jag bara gjort så att passar mig och Erik. 

 

Min bloggfilosofi:

Då jag förra året började blogga så ville jag ha en blogg som var rakt på sak. Ett par introducerande meningar och sen ett recept som jag testat och tyckt blivit bra. Jag undviker ganska långt att blogga om mat som jag gjort baserat på andra människors recept, men jag tar ofta inspiration och ändrar lite så att passar in i min stil, smak och med det som finns hemma.

 

Mitt förhållande till matfotografering:

Jag var sååå dålig på att ta bilder. Riktigt skrattretande hur dålig jag brukade vara. Hade helt enkelt inget intresse då i tiden. Men då jag va på praktik på Maku och fick vara med i studion så klicka det :) Före det hade jag lite börjat leka med att fota, men det var först då i mars 2016 som jag köpte en kamera och tänkte att det här är ju roligt. Nu fotar jag nästan allt jag lagar, även om jag gjort den rätten hundra gånger tidigare. Man kan alltid ta en bättre bild :) Borde nu bara skärpa mig och gå typ en kurs i Photoshop så att jag sku lära mig editera ordentligt :)

blabarsmuffins

Bild på blåbärsmuffins (anno 2008), som jag minns att jag riktigt toppa med extra blåbär för att få en bild. Oh God.

Appeldonitsar tidningen

Bild tagen onsdagen den 13.09.2017

 

Mitt förhållande till recept:

Finns till för att dra inspiration från. Sällan att jag verkligen skulle följa något till punkt och pricka (vilket gjort det en aning utmanande i början att skriva egna korrekta recept, men man vänjer sig). Det finns naturligtvis undantag, som jag förklarar under följande fråga.

 

Ett bra basrecept är:

Ett recept som man i hjärta vet att man inte behöver ändra på. Det är het enkelt redan perfekt, finns ingenting att förbättra. Bland annat Mastering the Art of French Cooking av Julia Child, Louisette Bertholle & Simone Beck från 1961, recept från den boken litar jag fullständigt på och skulle aldrig drömma om att tro att jag kunde göra någonting bättre.

 

Mitt första recept:

Första receptet jag skrev var säkert i ÅA. Vi hade en kurs i Ny nordisk mat, och till den så gjorde jag en tre rätters meny med älg, blåbär och tranbär. Det var första gången jag på riktigt satt mig ner och fundera på ett recept. Klart att man hundra gånger gjort kladdkaka och muffins utan recept, men de är så basic. Nu måste jag få en helhet att fungera, och receptet skulle vara mitt. Före det hade jag bara tagit inspiration från andra recept och ändrat om så att det föll mig mera i smaken. Typ skrivit anteckningar i kanterna på andra recept etc. Om ens det. Oftast har jag bara smakat mig fram, så som så många gör. 

Jag läste faktiskt igenom mitt recept, hade det hemma i ÅA recept mappen. Det var förskräckligt och väldigt flummigt. Har definitivt utvecklats som receptskrivare sedan 2014 :)

 

Matbloggar jag läser:

Alla som bloggar för Foodly (naturligtvis), sneglar ibland på bloggarna Liemessä, Perinneruoka Prkl och Landebistro. Är överlag inte super trogen då det kommer till att läsa bloggar. Hittar ganska långt enskilda inlägg från FB och Pinterest som jag sedan lite läser i.


Lakritsgröt med vildhallon

Skrivet av Sofie Sergelius 13.09.2017

Morgonmal

Hallonen är just nu som bäst vilket lett till att jag nu har en ny favoritgröt: lakritsgröt med vildhallon.  Som jag säkert tidigare nämnt så älskar jag gröt och äter det varje morgon. Oftast blir det med banan och blåbär, men efter att ha spenderat veckoslutet i Kokkola så har vi ett par liter hallon i frysen, och en burk i kylskåpet. Hallon och lakrits är en fantastisk kombination, så varför skulle det inte även fungera i en varm gröt. jag har tidigare gjort kallgröt på samma ingredienser, men eftersom morgnarna börjar vara kalla så känns en varm gröt bättre. 

LAKRITSGRÖT MED VILDHALLON

  • 1 dl havreflingor
  • 2.5 dl vatten
  • 0.25 dl vaniljsmakande proteinpulver
  • 1 msk lakritspulver
  • 0.5 dl vildhallon 
  • 2 msk granatäppelkärnor
  • 1 msk lakritssås

Koka gröten och ta bort från värmen. Rör ner proteinpulver och lakritspulver. Strö vildhallon och granatäppelkärnor över gröten och ringla över lakritssåsen.